Inga produkter i varukorgen.
Klimatkontrakt – här delar kommun och fastighetsägare på ansvaret
Klimat När Högskolan Kristianstads nya citycampus utvecklas i centrala Kristianstad sker det inom ramen för ett lokalt klimatkontrakt mellan kommunen, byggföretaget och fastighetsägaren. Avtalet tydliggör respektive parts åtaganden för att minska klimatpåverkan under både byggskede och drift.
Foto: ABK
När Högskolan Kristianstads nya citycampus utvecklas i centrala Kristianstad sker det inom ramen för ett lokalt klimatkontrakt mellan Boulevardfastigheter AB, Högskolan Kristianstad, Skanska AB och Kristianstads kommun. Det är första gången flera huvudaktörer i Kristianstad samlas i ett gemensamt klimatkontrakt för ett specifikt projekt. Verktyget har dock använts sedan 2023. Kommunen har hittills tecknat 33 lokala klimatkontrakt med företag och organisationer med verksamhet i kommunen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Från övergripande klimatmål till konkreta projektåtaganden
Ett lokalt klimatkontrakt innebär att varje organisation formulerar egna åtaganden utifrån sin roll och skriver under ett avtal tillsammans med kommunen. Det kan handla om energieffektivisering, cirkulära materialflöden, transporter, beteendeförändringar eller klimatsmarta krav i upphandling.
I citycampusprojektet har parterna skrivit in åtaganden som rör bland annat hållbart resande, energilösningar, återbruk av material och effektivt nyttjande av lokaler.
Boulevardfasigheter är ett dotterbolag till det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen, ABK.
– Vi har länge haft en hög ambition i klimatomställningen i ABK, där vi exempelvis har minskat energiförbrukningen med 30 procent och gått över till i stort sett 100 procent fossilfri uppvärmning av våra fastigheter. Vi är stolta över att nu även kunna bidra genom vårt dotterbolag Boulevardfastigheter där vi medverkar i Sveriges största återbruksprojekt av betong tillsammans med Skanska. Här återbrukar vi 10 000 kvadratmeter betongbjälklag, mer än tre gånger så mycket som i det tidigare största projektet i Sverige, säger ABK:s vd Karl-Henrik Persson i en kommentar.
Återbruk i industriell skala
En central del i projektet är demontering av 10 000 kvadratmeter betongbjälklag från den vakanta delen av Galleria Boulevard. Materialet säljs vidare och används i andra byggprojekt. Det beskrivs som Sveriges hittills största återbruksprojekt av betong.
Återbruket är ett konkret exempel på hur klimatkontraktet omsätts i praktiken. Modellen omfattar samtidigt fler delar än materialfrågan och skapar en gemensam struktur där flera aktörer i samma projekt binder upp sig till tydliga insatser.
– Jag är glad över att arbetet med klimatkontrakt kan vara ett sätt att driva klimatomställningen tillsammans med andra. Alla fyra aktörer har stora ambitioner för minskad klimatpåverkan, och tillsammans tar vi det ett steg längre och lär oss av varandra, säger Camilla Palm (M), kommunstyrelsens ordförande i Kristianstads kommun.
Kommunen som medpart – inte bara kravställare
Kristianstads modell bygger på ömsesidiga åtaganden. Kommunen har fyra egna löften i klimatkontrakten: att integrera klimat- och hållbarhetsfrågor i hela organisationen, pressa ner växthusgasutsläpp och stärka cirkulära flöden, öka andelen hållbara transporter samt efterfråga klimatsmarta lösningar i upphandling.
Arbetet är kopplat till missionen ”Klimatneutrala Kristianstad 2030” och ingår i satsningen inom Viable Cities, där 48 kommuner samarbetar kring klimatneutralitet.
För aktörer inom samhällsbyggnad ger klimatkontraktet en formaliserad ram för samverkan i projekt med många parter. Ansvar tydliggörs, åtaganden dokumenteras och erfarenheter delas löpande. I citycampusprojektet finns en ambition att sprida lärdomar vidare till kommande byggprojekt.
