Så kan byggbranschen stärka säkerhetskulturen

Social hållbarhet Otydligt ansvar, långa entreprenörsled och en kultur där problem ibland hanteras för sent försvårar arbetet med säkerhet i byggbranschen. Samtidigt visar analyser att tydligt ledarskap, bättre samordning och en lärande kultur kan göra stor skillnad för att minska risker och stärka säkerhetsklimatet, enligt en ny rapport.

Så kan byggbranschen stärka säkerhetskulturen
Foto: press/ Adobe Stock

Säkerheten på svenska byggarbetsplatser formas i ett komplext samspel mellan ansvar, ledarskap och samverkan, och när någon del brister kan riskerna öka. Rapporten ”Säkerhetskultur i praktiken: Från hinder till möjligheter i byggbranschen”, framtagen av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK, samlar kunskap om vad som ligger bakom problemen och vad som krävs för att stärka arbetsmiljöarbetet i hela branschen. Den bygger på en enkätstudie och intervjuer med yrkesarbetare, chefer och arbetsmiljöspecialister.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Rapporten visar att säkerheten i byggprojekt inte enbart avgörs av regler eller tekniska lösningar, utan av hur ansvar tas i praktiken, hur arbetet leds och hur aktörer samverkar i vardagen. Den lyfter särskilt frågan om hur ansvarsfördelningen fungerar när många företag arbetar tillsammans och vilka hinder som gör att det förebyggande arbetsmiljöarbetet inte alltid får genomslag. 

    Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker på Arbetsmiljöverket, pekar på att en grundläggande slutsats är behovet av tydligt ansvarstagande.

    – Alla chefer och ledare på olika nivåer har ett ansvar att visa att säkerhet är det som ska prioriteras, säger Monica Kaltenbrunner.

    En central risk som framträder är att ansvar upplevs som otydligt i många projekt. Rapporten beskriver att säkerhetsarbetet försvåras när roller, mandat och förväntningar inte är tydliga, särskilt i komplexa entreprenörsled där många aktörer är inblandade. 

    – Det har visat sig vara otydligt kring ansvar och mandat på byggen. För att stärka säkerheten behöver de med formellt ansvar ta det och mandat behöver ges till dem som ska arbeta med säkerhet, säger Monica Kaltenbrunner.

    När ansvar inte tas fullt ut riskerar arbetsmiljöarbetet att bli reaktivt, där problem hanteras först när de uppstår i stället för att förebyggas, något som också lyfts i rapportens slutsatser. 

    – En sak som kom fram var att det är lätt hänt att man skjuter ansvaret på någon annan. Ingen tar ansvaret och när problem uppstår så löser man det alldeles för sent. För ingen vill ta på sig ansvaret, säger Monica Kaltenbrunner.

    Andra riskfaktorer som rapporten identifierar är tidspress, prispress och upphandlingar som styrs av lägsta pris, liksom språkbarriärer och bristande kommunikation. Lönedumpning och otrygga anställningsvillkor längre ned i leverantörskedjan kopplas också till ett svagare säkerhetsklimat. 

    Långa entreprenörsled är särskilt utmanande eftersom de ökar behovet av samordning och kan skapa oklara ansvarsförhållanden.

    – I enkätstudien fanns frågan: förekommer det underleverantörer på din arbetsplats? Och ungefär 80 procent sa ja, det förekommer alltid eller väldigt ofta. I intervjuerna är man bekymrad för säkerheten när det är många underleverantörer och komplexa leverantörskedjor. Det krävs mer samordning, samarbete, en tydligare kommunikation, säger Monica Kaltenbrunner.

    Hon lyfter också att ekonomiska drivkrafter kan ligga bakom riskbeteenden.

    – Det kan vara så att man inte tar sitt ansvar eftersom säkerhet kostar pengar. Att man kanske förskjuter ansvaret till andra för att det är både tid och pengar som kan sparas genom att ducka för saker och ting. För mig som inte kommer från byggbranschen så är jag jätteförvånad att man försöker komma undan det ansvar man har, säger Monica Kaltenbrunner.

    Vad krävs för att stärka säkerhetskulturen?

    Rapporten pekar på flera konkreta åtgärder för att motverka riskerna. Ett synligt och engagerat ledarskap som prioriterar säkerhet framför produktion är avgörande, liksom tydliga rutiner för samordning mellan aktörer. Arbetsmiljöarbetet behöver integreras i det dagliga arbetet genom exempelvis morgonmöten, gemensamma riskbedömningar och strukturerad uppföljning av incidenter. 

    Att skapa en lärande kultur där avvikelser diskuteras öppet och används för förbättring är också centralt. Rapporten lyfter vikten av kontinuerlig utbildning, praktiskt stöd till nya medarbetare och att bygga psykologisk trygghet så att risker rapporteras utan rädsla för repressalier eller hån. 

    – Kommunikation och samordning är viktiga delar för att främja ett gott säkerhetsklimat. Det finns de som också lyfter att det kanske måste kosta lite mer om man gör fel, säger Monica Kaltenbrunner.

    Ledarskapet behöver dessutom våga fatta beslut som kan upplevas som obekväma för att säkerställa att regler efterlevs i praktiken.

    – Det handlar otroligt mycket om ledarskap. Att den person som är chef eller ledare behöver våga ta obekväma beslut. Våga stå upp för de obekväma besluten, säg till att det där inte är okej. Även attityd är viktigt, säger Monica Kaltenbrunner.

    Slutligen betonar Monica Kaltenbrunner vikten av kunskap om regelverket och ett gemensamt ansvarstagande i hela projektkedjan.

    – Läs på vilka regler som gäller och skapa ett gott säkerhetsklimat genom ledarskap, kommunikation, samarbete, samordning och lärande, säger Monica Kaltenbrunner.

    Sammantaget visar rapporten att vägen mot en säkrare byggbransch handlar om att göra säkerhet till en integrerad del av styrning, kultur och vardagligt arbete där tydligt ansvar, samverkan och ett aktivt ledarskap är avgörande för att förebygga olyckor och skapa långsiktigt hållbara arbetsplatser.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan