Fusk, exploatering och oseriösa affärsupplägg hotar både rättvis konkurrens och trygga arbetsvillkor i bygg- och fastighetsbranschen, enligt MKB Fastighets AB. För beställare och fastighetsägare handlar arbetet om att skapa strukturer som gör det svårare för oseriösa aktörer att verka, samtidigt som man säkerställer att leverantörskedjan fungerar korrekt.
Så arbetar du systematiskt mot arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet Arbetslivskriminalitet pekas ut som ett växande problem i bygg- och fastighetssektorn. Genom tydliga krav, systematiska kontroller och uppföljning går det att minska risken för fusk och oegentligheter. Här är konkreta arbetssätt och lärdomar från hur kontroller kan genomföras i praktiken.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Erfarenheter från kontroller av MKB Fastighets AB visar att systematik och tydlighet är avgörande. Under 2025 genomförde de ett stort antal arbetsplatskontroller där hundratals personer och företag granskades. Kontrollerna identifierade bland annat brister i ID06-kort och identitetshandlingar, personer utan rätt att arbeta i Sverige samt ej anmälda underentreprenörer, och ledde till flera viten.
Att arbeta aktivt med frågan handlar både om att minska risker och om att ta ansvar för leverantörskedjan.
– MKB anser det viktigt att aktivt motverka arbetslivskriminalitet eftersom vi vet att bristerna riskerar vara omfattande ifall man låter bli. Utan kontroll och krav kan exempelvis leverantörer arbeta åt oss och nära våra boende/kunder som inte har rätt att arbeta i Sverige, som bedriver kriminell verksamhet eller på annat sätt begår ekonomisk eller arbetsrättslig brottslighet som kan leda till att skattepengar hamnar i orätta händer. Det finns tyvärr alltför många exempel där människor på arbetsplatsen far illa eller tar skada genom att fusk och oegentligheter förekommit, säger Markus Nilsson, fastighetsutvecklingschef på MKB Fastighets AB.
Åtgärderna som gör störst skillnad
Erfarenheterna visar att praktiska åtgärder och konsekvent uppföljning är centrala.
– Störst skillnad ser vi görs genom handling, att kontroll av företag görs innan de tillträder arbetsplatsen, att arbetsplatskontroller sker och rapporteras samt att vite utfärdas vid påträffade brister. Vi tror också på tydlig och rak kommunikation mot såväl våra leverantörer som till exempelvis byggbranschen i stort. Vissa åtgärder är dock svåra att bedöma huruvida vilken effekt det får, säger Markus Nilsson.
Samtidigt pekar resultaten på att tydliga krav kan bidra till bättre samarbete och sund konkurrens i leverantörsledet, utan ökade kostnader.
– Vår bedömning är att våra skärpta avtalskrav inte har lett till ökade upphandlingskostnader. Snarare ser vi en positiv effekt med ökad dialog och samarbete med våra leverantörer samt att flera av våra leverantörer har efterfrågat ännu högre krav i våra avtal än vad vi redan har. Ingen vill konkurrera mot fuskande eller kriminella bolag i upphandling, säger Markus Nilsson.
För andra beställare handlar nästa steg om att omsätta arbetet i praktiken genom tydliga rutiner och kontroller.
– Vårt råd till andra byggherrar/beställare är att börja göra kontroller. Antingen i egen regi eller genom att bli medlem i Rättvist Byggande. Det är dock viktigt att föra in rätt krav i avtal men det här arbetet är så pass viktigt att signalvärdet man skickar genom att utföra kontroller kan ha en avskräckande effekt i sig självt. Om inte annat kan man ganska snabbt bilda sig en grov uppfattning om det försiggår oegentligheter på arbetsplatsen eller ej, säger Markus Nilsson.
