Inga produkter i varukorgen.
Mikroalger kan rena vatten och fånga koldioxid
forskning
Mikroalger kan rena avloppsvatten, fånga koldioxid och samtidigt växa till ny biomassa. Vägen från labb till verkligheten är inte enkel, men lyckas forskarna finns stor potential:
– De här små, kraftfulla mikroorganismerna kan bidra till att hantera stora klimat- och avfallsproblem, säger forskaren Ghasem Mohammadkhani
Foto: Adobe Stock/ Högskolan i Borås
Avloppsvattenrening kräver både energi och kemikalier. I sin doktorsavhandling vid Högskolan i Borås har Ghasem Mohammadkhani undersökt om mikroalger kan bli en del av lösningen: små organismer som kan ta upp näringsämnen ur avloppsvatten, använda koldioxid för att växa och samtidigt bilda biomassa som kan få nya användningsområden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Förenklat kan man säga att jag har ägnat flera år åt att övertyga mikroalger att äta vårt avfall, rena vårt vatten, fånga in koldioxid – och samtidigt må bra, säger han.
I studien användes nordiska mikroalger, alltså arter som är anpassade till svenska temperatur- och väderförhållanden. De odlades i vätskan som blir kvar efter så kallad ”anaerob rötning”, en process där mikroorganismer bryter ner avfall utan syre. Rötresten innehåller bland annat ammonium och fosfor – ämnen som behöver tas om hand innan vattnet släpps vidare.
– Mikroalgerna behöver koldioxid för att växa. Så det blir lite som att slå två flugor i en smäll: de behöver koldioxid och samtidigt kan de rena vatten åt oss, säger Ghasem Mohammadkhani.
Avhandlingen visar att mikroalgerna kan växa i rötrester från olika typer av avfall och ta upp bland annat kväve, fosfor och flyktiga fettsyror. När extra koldioxid tillsattes ökade produktionen av biomassa och fettsyror, medan kvävereningen blev högre utan extra koldioxid. Algerna trivdes också bäst med en cykel av ljus och mörker.
Ghasem Mohammadkhani säger att industrin är intresserad, bland annat eftersom reningsverk med biogasproduktion också har koldioxidflöden som skulle kunna användas. Men han är noga med att inte beskriva tekniken som en enkel lösning.
– Mikroalger kommer inte att lösa alla problem. Det bör vara en kompletterande lösning bredvid traditionell avloppsvattenrening, säger han.
En orsak är att mikroalger behöver tid för att ta upp näringsämnen, vilket innebär att stora mängder avloppsvatten måste kunna lagras. I Sverige tillkommer också mörker och kyla.
– De behöver ljus. Om det är mörkt kan de inte växa. Och under vintern kan öppna dammar frysa, säger han.
Dessutom finns bakterier i avloppsvattnet som konkurrerar med mikroalgerna. Därför blir steget från labb till reningsverk betydligt mer komplicerat än själva grundidén.
Om forskningen lyckas ta steget ut i verkligheten finns stor potential. Biomassan som bildas kan enligt avhandlingen användas till exempelvis biobränslen, bioplaster, biogödsel eller biokol.
– De här små, kraftfulla mikroorganismerna kan bidra till att hantera stora klimat- och avfallsproblem, säger Ghasem Mohammadkhani.
