Inga produkter i varukorgen.
Fridhemsplan först ut när hjärnforskning testas i stadsplanering
social hållbarhet Hur vi utformar våra stadsmiljöer påverkar inte bara hur vi rör oss – utan hur vi mår. Nu testas konkreta förändringar i stadens rum, med hjärnforskning som verktyg.
Foto: Adobe Stock
Forskning visar att stadsmiljöer kan påverka allt från stressnivåer och koncentrationsförmåga till immunförsvar och psykiskt välbefinnande. Trots det har den kunskapen länge haft en begränsad roll i hur städer planeras. Nu vill forskare ändra på det, genom att koppla samman neurovetenskap med arkitektur och stadsutveckling.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ett forskningsprojekt lett av RISE tar nu nästa steg i arbetet med att göra välbefinnande mätbart i stadsplaneringen. Efter tidigare fokus på metoder och mätbarhet går projektet in i en ny fas: att testa hur neurodesign fungerar i praktiken. Först ut är Fridhemsplan och Solna centrum i Stockholm.
– Vi har två testplatser. Det ena är Fridhemsplan och det andra är Solna centrum. Vi har gjort en föremätning genom att vara ute på plats och fråga folk genom enkätinsamling. Sen kommer vi att genomföra förändringar på platsen, säger projektledningen, säger Camilla Berggren-Tarrodi, projektledare inom arkitektur och samhällsbyggnad på RISE.
Metoden bygger på att mäta upplevelsen av en plats före och efter förändringar, och koppla resultaten till hur hjärnan reagerar på olika miljöer.
Fickpark ska bryta stressig stadsmiljö
Förändringarna i Fridhemsplan har redan påbörjats. En första åtgärd är att skapa en så kallad fickpark mitt i den hårt trafikerade miljön.
– På Fridhemsplan kommer det bli en fickpark. Det är den första av flera förändringar. De kommer ta en del av gatan och göra en liten slingrande stig där med planteringar och fickplatser, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Tanken är att bryta den monotona och intensiva stadsmiljön med mer organiska former och grönska, faktorer som enligt forskningen kan bidra till återhämtning och minskad stress.
– I en dialog med arkitekterna har vi försökt utgå ifrån neurodesignprinciper. Till exempel genom att fokusera på artrikedom och rundare former, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Fridhemsplan är i dag en plats många passerar. Projektets hypotes är att små, strategiska förändringar kan göra stor skillnad.
– Vi tror att det kommer förbättra upplevelsen av den gatan. Den generella uppfattningen om den här gatan är att den är väldigt bortglömd. Vi hoppas att vi kan bidra med högre vistelsevärden, att fler vill vara på platsen och att man upplever det som mer trevligt, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Även Solna centrum kommer att testas, där en sommargågata planeras som ett alternativt stadsrum.
Fler åtgärder planeras vid Fridhemsplan, bland annat förändringar i fasader och skärmtak, men dessa är ännu inte beslutade. Projektet löper fram till 2027–2028 och kommer att följa upp effekterna av förändringarna över tid.
Fakta
Om projektet
Projektet Neuroarkitektur i stadsmiljö genomförs i samarbete mellan RISE, University College London, Alecta Fastigheter och Nordr, med stöd av en referensgrupp från bland annat Boverket, Hjärnfonden, Stockholms stad och Stockholm Business Region. Forskningen finansieras av Formas. Projektet använder ett forskningsbaserat verktyg, NeuroDesign/NeuroArchitecture Index, för att analysera hur olika designval påverkar människors stressnivåer, fokus och återhämtning. Bakom metoden ligger bland annat mätningar med EEG, fMRI och biomarkörer.
