Inga produkter i varukorgen.
Tredje röret ska ge fjärrvärmen nytt liv
Energi Här ska värmen från fjärrvärmens returvatten få göra nytta en gång till. I ett pilotprojekt testar nu Halmstad kommun om det är möjligt att värma upp en gymnasieskola utan ökad förbränning.
Genom att använda värmen i fjärrvärmenätets returvatten en gång till vill Halmstads energibolag effektivisera sin fjärrvärmeproduktion. Ett extra rör ska göra det möjligt att värma upp byggnader utan att öka förbränningen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I ett traditionellt fjärrvärmesystem leds varmt vatten till fastigheterna genom ett rör. När värmen har använts skickas det avkylda vattnet tillbaka till värmeverket genom ett returrör. Med ett trerörssystem kan returvattnet i stället användas för att värma ytterligare en fastighet innan det återvänder till värmeverket.
Joakim Larsson är storkundsansvarig på Halmstad Energi och Miljö, HEM. och framhåller framför allt den minskade klimatpåverkan som den stora vinsten. I Halmstad används avfallsförbränning i fjärrvärmeverket, vilket gör klimatpåverkan hög.
Eftersom returvattnet används för uppvärmningen behöver HEM inte öka förbränningen för att värma skolan. Däremot är det fortfarande oklart om kommunen kommer att kunna tillgodoräkna sig den lägre klimatpåverkan i sin redovisning. Den faktiska nyttan är uppenbar, menar Joakim Larsson.
– Den energin som redan har varit ute i Halmstad och värmt upp fastigheterna, den nyttjar vi en gång till, säger Joakim Larsson på HEM.
För energibolaget innebär det att mer värme kan tas tillvara utan att förbränningen behöver öka. Samtidigt får bolaget tillbaka vatten med lägre temperatur, vilket effektiviserar produktionen.
Kräver rätt förutsättningar
Men tekniken fungerar inte överallt. Det krävs bland annat tillräckligt stora fjärrvärmeledningar och höga flöden. Dessutom behöver byggnadens värmesystem anpassas till returvattnets lägre temperatur.
– På en befintlig fastighet så funkar det inte alls lika bra.
HEM ska nu testa tekniken i den nya gymnasieskola som Halmstads kommun bygger intill värmeverket. Där ska returvattnet stå för uppvärmningen medan den ordinarie fjärrvärmeanslutningen används för varmvatten.
Kommunen behöver bland annat dimensionera radiatorerna för den lägre temperaturen. I gengäld får den rabatt på fjärrvärmens effekttaxa. Enligt kommunens väntas projektet betala sig på ungefär tio år.
Hoppas på fler projekt
Liknande lösningar finns redan i Falun, berättar Joakim Larsson och säger att det var därifrån inspirationen kommer. I Halmstad ska den nya anslutningen utvärderas tillsammans med kommunen under tre år.
– Min förhoppning är att vi ska kunna nyttja den i flera projekt.
Samtidigt betonar han att tekniken är beroende av att andra fastigheter fortsätter använda vanlig fjärrvärme. Därför kan den inte ersätta traditionella anslutningar i hela nätet.
– Så det här kommer bli i specifika fall, där stället det byggs på är optimalt.
