Miljoner till nygammalt material

Material Hittills har Evias väggar av hampakalk räckt till en handfull villor om året. Nu får företaget 9,5 miljoner kronor från Klimatklivet för att bygga en fabrik i Mölndal. Målet är att kunna ersätta betong i fler ytterväggar.

Miljoner till nygammalt material

När Niklas Holmquist, grundare och vice vd på Evia, ska beskriva en vägg av hampa och kalk jämför han den med en stenvägg. En av huvudingredienserna är spånen som blir kvar när fibrerna har tagits till vara från hampans stjälk.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – När man säljer fibrer så får man kvar det här. Då kan man använda det till en mängd olika saker, men blandar man det med en viss typ av kalk och vatten så får man en slurry och så kan man gjuta väggar med det.

    Hampa och kalk har en lång historia ihop, forskare har hittat spår av en slags hampakalk från 500-talet i Indien. På senare år har tekniken fått fäste i Frankrike. Ändå är hampakalk ovant för många svenska byggare. Nu vill Evia tillverka väggarna i större skala. Företaget har fått 9,5 miljoner kronor från Klimatklivet, vilket är hälften av vad som ska investeras i en ny fabrik. Enligt Niklas Holmquist ska anläggningen stå klar om två år.

    – Idag befinner vi oss på en pilotskala, kan man kalla det. Vi har inte kapacitet att göra jättemycket utan i väldigt låga serier.

    Isoleringens spill blir väggar

    Det är framför allt i byggnader där man i dag väljer betong för brandsäkerhetens skull som Niklas Holmquist ser en öppning för hampakalken.

    – Vårt väggelement är tänkt att kunna ersätta betongelement i många byggnader. Man använder betongutfackningsväggar för att de är brandsäkra bland annat.

    Det handlar om ytterväggar i hus där en separat stomme bär byggnaden. Hur mycket klimatpåverkan skulle minska när man använder hampakalk vill Niklas Holmquist inte sätta en siffra på innan företagets miljövarudeklaration är klar.

    – Men indikationen idag är att det handlar om 70-80 procent reduktion mot en isolerad betongvägg.

    Men eftersom hampa binder kol när det växer har han förhoppningar om att det ska få räknas som att det låser koldioxid. Det skulle kunna få stor betydelse för hur kommersiellt gångbart materialet är.

    – Om regelverket för kolinlagring och livscykelanalyser gör att man får räkna med att hampakalk låser in koldioxid, då blir det helt plötsligt en ”game changer”. Vi ser möjlighet till en kolinlagraring som motsvarar 30 kilo koldioxid per kvadratmeter vägg. Det är väldigt få byggmaterial som kan ha så lågt klimatavtryck.

    Från enstaka villor till radhus

    Hittills har Evia främst levererat väggar till privatpersoner som bygger villa. Små serier håller priset uppe, och dessutom har få i byggbranschen arbetat med hampakalk.

    – Det tar tid för branschen att få vana med sådana produkter. Så vi måste vara väldigt engagerade i alla led i projekt och ta ansvar för väldigt mycket.

    Under 2027 ska Evia leverera väggar till ett radhusprojekt för Ikano i Danmark. För första gången ska företaget då leverera hampakalkväggar till en kommersiell bostadsbyggare.

    – Och det är ju något helt annat än att bara göra enskilda villor där privatpersoner följer sitt eget tyckande. Utan det här ska leva upp till ganska tuffa krav, kommersiella och byggtekniska.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan