Guide: Vägen till halverade klimatutsläpp i byggprojekt

Avsiktsförklaringen innebär också att beställare ska använda upphandling för att öka efterfrågan på material och byggmetoder med låg klimatpåverkan. Gemensamma klimatkrav och mer förutsägbar efterfrågan ska ge leverantörer bättre förutsättningar att investera i sådana lösningar.

Ny checklista ska hjälpa beställarna

För att omsätta målet i praktiken har WSP, på uppdrag av Fossilfritt Sverige, tagit fram en checklista för nybyggnadsprojekt.

Checklistan utgår från beställarens perspektiv och följer byggprojektet från organisationens klimatmål och tidiga förstudier till upphandling, produktion och överlämning. Den är främst anpassad för totalentreprenader som upphandlas efter systemhandlingsskedet, men kan också användas i andra projekt med vissa anpassningar.

En grundprincip är att klimatpåverkan ska styras och följas upp löpande, på samma sätt som ekonomi och tidplan. I checklistan betonas också att möjligheterna att påverka utsläppen är störst tidigt i processen.

Här är checklistans åtta delar, med de viktigaste råden för varje skede.

1. Förankra klimatmålen i organisationen
   
   För att klimatkraven ska fungera i enskilda projekt behöver organisationen ha tydliga mål, gemensamma beräkningsanvisningar och rutiner för uppföljning.
   
   I checklistan rekommenderas att klimatfrågan förs in i befintliga projektprocesser och beslutsunderlag. Det gäller bland annat beslut om lokalisering, byggnadsform, fasadmaterial, investeringsbudget och val av stomme.
   
   Även dialogen med kommunen under detaljplanearbetet bör ta hänsyn till klimatmålen. Byggnadens placering, höjd, fasadutformning och parkeringslösningar är exempel på frågor som kan påverka möjligheterna att minska utsläppen.
   
   Organisationen bör dessutom ha rutiner för att föra vidare erfarenheter mellan projekt, både vid projektstart och efter avslutat arbete.
   
   Även återbruk tas upp som ett sätt att nå målet med halverad klimatpåverkan.
2. Sätt klimatmålet redan i förstudien
   
   I idé- och förstudieskedet ska organisationens övergripande klimatmål översättas till ett konkret mål för projektet. Det ska uttryckas som maximal klimatpåverkan i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea.
   
   Redan här behöver projektet ha tillgång till klimatkompetens. I checklistan rekommenderas att samma kompetens om möjligt följer projektet hela vägen till färdig byggnad. Annars krävs tydliga rutiner för informationsöverföring.
   
   Lokalisering, byggnadsform och stomval bör utredas med hänsyn till klimatpåverkan. Geotekniska undersökningar bör också göras tidigt för att ge underlag till besluten.
   
   Beställaren rekommenderas samtidigt att inte låsa tekniska lösningar för tidigt. Genom att hålla exempelvis olika stomalternativ öppna kan entreprenören få större möjlighet att hitta lösningar med låg klimatpåverkan.
   
   En flexibel tidplan kan också ge utrymme för fler klimatåtgärder.
3. Se över byggnadens form och materialåtgång
   
   I programskedet ligger fokus på att minska utsläppen genom byggnadens utformning. Stomme, byggnadsgeometri och planlösning bör granskas för att hitta lösningar som kräver mindre material.
   
   I checklistan rekommenderas att extra tid avsätts för utredningar i detta skede. En tidig klimatberäkning kan visa vilka material och byggnadsdelar som står för störst klimatpåverkan och var åtgärder kan ge störst effekt.
   
   Även krav på exempelvis akustik, brandskydd och betongens frostbeständighet bör ses över. I vissa fall kan olika delar av byggnaden ha olika krav utan att funktionen försämras, vilket kan minska materialåtgången.
   
   Projektgruppen rekommenderas också att ta in kunskap från entreprenörer, materialleverantörer och andra aktörer i arbetet.
4. Välj material utifrån både kostnad och klimatpåverkan
   
   Under systemhandlingsskedet ska klimatoptimeringen omfatta hela byggnaden, inte bara stomme och klimatskal.
   
   I checklistan lyfts bland annat installationer, innerväggar och ytskikt fram som delar där materialval och mängder kan ses över. Även materialens kvalitetsklasser bör granskas för att undvika högre materialåtgång eller klimatpåverkan än vad funktionen kräver.
   
   Vid val mellan olika material rekommenderas beställaren att jämföra både kostnad och klimateffekt och prioritera alternativen som ger störst utsläppsminskning i förhållande till kostnaden.
   
   Om byggnaden ska anslutas till exempelvis fjärrvärme bör en tidig anslutning planeras. Det kan minska utsläppen från uppvärmning under byggtiden.
5. Ställ tydliga klimatkrav i upphandlingen
   
   Inför upphandlingen av totalentreprenaden bör beställaren göra en klimatberäkning av förfrågningsunderlaget. Beräkningen ger både beställaren och entreprenören möjlighet att bedöma hur klimatmålet kan nås och vilka kostnader det kan innebära.
   
   Klimatpåverkan behöver inte redan i detta skede vara halverad, eftersom ytterligare optimering kan göras under detaljprojekteringen.
   
   I checklistan rekommenderas att den färdiga byggnadens klimatprestanda skrivs in som ett kontraktsvillkor. Kravet ska anges i kg CO₂e/m² BTA och kompletteras med tydliga beräkningsanvisningar, redovisningsmetoder och krav på verifierande underlag.
   
   Beställaren bör också säkerställa att entreprenören har rätt kompetens. Det kan göras genom att begära in klimatberäkningar, referensprojekt och beskrivningar av hur klimatarbetet ska genomföras.
   
   Upphandlingen behöver dessutom innehålla tydliga incitament för att nå klimatmålet och klargöra vad som händer om kraven inte uppfylls.
6. Följ upp materialval och inköp under byggtiden
   
   I bygghandlings- och produktionsskedet fastställs de slutliga tekniska lösningarna och materialvalen. Här rekommenderas uppföljning av projektets klimatpåverkan i förhållande till målet.
   
   Klimatfrågan bör vara en stående punkt på både projekteringsmöten och byggmöten.
   
   Inköpen får särskild betydelse. I checklistan uppmärksammas risken för att material som valts under projekteringen ersätts med produkter som har högre klimatpåverkan. Därför behöver klimatprestanda finnas med i entreprenörens upphandlingar och följas upp genom dokumentation av levererade produkter och mängder.
   
   Även transporter till byggarbetsplatsen och utsläpp från själva byggarbetsplatsen ska begränsas. Bland åtgärderna som lyfts fram finns kortare transportavstånd, bättre fyllnadsgrad vid leveranser och möjligheten att ställa krav på fossilfria drivmedel eller utsläppsfria transporter.
7. Verifiera klimatprestandan vid överlämning
   
   När byggnaden är färdig ska den faktiska klimatprestandan följas upp mot de krav som ställts i avtalet.
   
   Enligt checklistan ska uppföljningen baseras på relationshandlingar och verifierande underlag för de material och mängder som använts. Beräkningarna ska följa den metod som avtalats.
   
   Om beställaren saknar egen kompetens för att granska underlaget rekommenderas extern hjälp.
   
   Om byggnaden omfattas av lagkrav på klimatrapportering ska rapporteringen också säkerställas. Ansvaret ligger på byggherren, även om arbetet ofta utförs av entreprenören.
   
   Har klimatkraven kopplats till bonus eller vite ska dessa regleras enligt entreprenadavtalet.
   
   I checklistan rekommenderas dessutom att erfarenheter samlas in innan projektorganisationen upplöses och förs vidare till kommande byggprojekt.
8. Utred åtgärder för att minska utsläppen
   
   Checklistans sista del innehåller exempel på åtgärder som kan minska klimatpåverkan. Exemplen är en ögonblicksbild från 2026 och ska användas tillsammans med råden för byggprocessens olika skeden.
   
   Ett område som lyfts fram är att minska materialmängderna genom att se över bjälklagens tjocklek.
   
   Betong pekas ut som ett material som ofta står för en stor del av byggnadens klimatpåverkan, även i byggnader utan betongstomme. Därför rekommenderas en genomgång av betongkvalitet, hållfasthetskrav och frostklasser.
   
   I checklistan tas också möjligheten att använda betong med lägre klimatpåverkan upp. Det kan dock kräva längre tider för härdning och uttorkning, vilket behöver tas med i tidsplaneringen.
   
   Även för stål, armering, isolering, gips, fasader och tak beskrivs alternativ med lägre klimatpåverkan.
   
   Ytterligare åtgärder gäller byggarbetsplatsens energianvändning. Tidig fjärrvärmeanslutning, energieffektiva byggbodar, fossilfria eller utsläppsfria arbetsmaskiner och minskad masshantering är exempel som tas upp.