Analys: Regeringen satsar på hushållen – men missar samhällsbyggandet

Regeringens huvudprioritering i budgetpropositionen är att stärka hushållens ekonomi. Skattelättnader, sänkt moms på mat och lägre elskatt ska ge mer pengar i plånboken och öka konsumtionen. Det kan på kort sikt bidra till att bryta lågkonjunkturen.

Men sett ur samhällsbyggnadsperspektiv lyser det långsiktiga tänkandet med sin frånvaro.

Energiområdet uppges vara den stora vinnaren i årets budget. Kärnkraften får nya ekonomiska ramar, elnätet byggs ut genom Kraftlyftet och småhusen får stöd till energieffektivisering. Det ger kraft åt elektrifieringen.

Men satsningarna är ensidiga. Vindkraft, solenergi, lagring och lokala energilösningar får marginellt utrymme. En energipolitik som lutar så tungt mot en teknik riskerar att bli både sårbar och trögfotad.

Klimatriskerna ökar snabbt, men budgeten saknar satsningar för att rusta byggnader och infrastruktur. Kommuner och fastighetsägare lämnas ensamma med kostnaderna för översvämningar, värmeböljor och andra extremväder. Här krävs nya statliga verktyg för att undvika växande risker och kostnader.

Det höjda bostadsbidraget ger en viss lättnad för barnfamiljer med höga boendekostnader. Men någon bred byggpolitik märks inte. Detta sker i ett läge med rekordlåg nyproduktion och fastighetsägare som pressas av stigande driftkostnader och kommande EU-krav på energieffektivisering. Risken är stor att renoveringar skjuts på framtiden och bostadsförsörjningen förvärras.

Mobilitetsområdet får över 100 miljarder, främst till järnväg. Det stärker långväga transporter, men satsningar på lokal transport – gång, cykel och delningstjänster – saknas helt. Här lämnas ansvaret till kommuner och regioner, trots redan pressad ekonomi.

Budgeten för 2026 stärker hushållens köpkraft genom skattesänkningar, sänkt matmoms och höjt bostadsbidrag. Energiomställningen får ett lyft, men helhetsgreppet om samhällsbyggandet saknas. Klimatanpassning, cirkularitet och bostadspolitik skjuts på framtiden.

Det är en politik som dämpar hushållens kostnader här och nu – men som riskerar att låsa in Sverige i högre utgifter och större risker längre fram.