Vid Masthuggskajen i Göteborg växer ett nytt kontors- och kulturhus fram med högt ställda klimatambitioner. Projektet är ett av de första som byggs utifrån Göteborgs stads nya klimatkrav.
Återbruk från start – så minskas klimatavtrycket i nytt projekt
Återbruk Återbrukat tegel, smart energistyrning och nya logistiklösningar ska minska klimatpåverkan i ett bygge i Göteborg. Bakom satsningen står ett nära samarbete mellan flera aktörer som tillsammans testar hur hållbart byggande kan fungera i praktiken.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vårt projekt är ett av de första som har de hårda kraven. Vi har ett krav där vi för den här typen av byggnader ska klara av max 230 kg CO2-ekvivalenter per kvadratmeter, säger Oskar Lindström, byggprojektledare på Broods.
Fastighetsägaren Broods står bakom projektet, där BRA Bygg är ansvarig entreprenör och samarbetar med Derome och Återbruksbyrån för att möjliggöra ett mer cirkulärt byggande.
Här är återbruk en central del redan från start. Bland annat används återbrukat tegel, glaspartier och andra material från tidigare projekt.
– Vi har fasad med återbrukade tegel och invändiga partier med glas som är helt återbrukade, säger Oskar Lindström.
Men arbetet handlar inte bara om materialval. För att nå klimatmålen har man arbetat med hela byggnadens konstruktion.
– Vi har jobbat med hela huset, alla dess delar, säger Oskar Lindström, och lyfter fram lösningar som klimatförbättrad betong, hybridstomme i trä och optimerade bjälklag.
Återbruk och logistik i fokus
I projektet bidrar Derome med inköpskompetens, logistik och erfarenhet av återbrukade byggprodukter.
– Vår roll är att tillföra hållbarhetskompetens om återbruk och byggmaterial för att hålla nere CO2-avtryck i projektet, säger Johan Grevsjö, storkundschef på Derome.
Återbruket innebär samtidigt nya utmaningar jämfört med traditionellt byggande, där tillgången på material kan variera över tid.
– Det vi gör tillsammans med Återbruksbyrån och BRA i detta fallet är att vi står för det logistiska perspektivet att sätta upp ett flöde som gör att vi kan samla på oss produkter för återbruk redan innan de ska användas, säger han.
Från entreprenörshåll lyfts återbruk som en självklar del av framtidens byggande, men också som en fråga om skala och struktur.
– För BRA Bygg är återbruk en naturlig del av vårt erbjudande, men problematiken ligger oftast i åtkomst på material i tillräcklig volym. Att förbruka vunnet klimatavtryck på storskalig transportlogistik från utspridda aktörer är inte hållbart i längden, säger Kjell Bye, hållbarhetschef på BRA Bygg.
Han betonar också vikten av etablerade samarbeten för att få systemen att fungera över tid.
– Derome och Återbruksbyrån är sedan länge nära partners med BRA Bygg, och det blir en naturlig utveckling att ha dem som partners i framtiden. Branschen behöver tyngre aktörer som tar ledarrollen i att skala upp återbrukssystematiken, säger Kjell Bye.
Samarbetet mellan aktörerna är en nyckel i projektet, särskilt med de höga hållbarhetskraven.
– Samarbetet är oerhört viktigt. Projektet som sådant har väldigt stora krav på sig vad gäller hållbarhet. Återbruk är ett verktyg för att få ett så hållbart byggande som möjligt, säger Johan Grevsjö.
Även Oskar Lindström lyfter fram samverkansformen som avgörande.
– Vi jobbar ju väldigt tätt ihop mellan beställare, entreprenör och konsulter. Det är nog nödvändigt för att kunna nå så här långt som vi har nått, säger han.
Lärdomar för framtiden
Arbetet med omfattande återbruk och höga klimatkrav har skapat viktiga erfarenheter för framtida byggprojekt.
– Ta hjälp av den expertis som finns på området. Den stora utmaningen är att få fram produkter för återbruk och då är det mest effektivt att jobba med aktörer som har detta som sin huvudsyssla, snarare än att bygga egna organisationer kring det, säger Johan Grevsjö.
Samtidigt betonar Oskar Lindström vikten av att tänka rätt från början.
– Att jobba med det i ett tidigt skede är viktigt. Att ha gott om tid och våga tänka lite nytt och utmana traditionella sätt att arbeta är också viktigt, säger han.
Trots att projektet fortfarande är i ett relativt tidigt skede är prognosen tydlig.
– Vi kommer klara de uppställda kraven med marginal, säger Oskar Lindström.
Projektet planeras att färdigställas 2027.
