Debatt: Den blåa omställningen väntar inte på att vi börjar agera

Föreställ dig 5 000 hem under vatten. Mer än 14 000 människor utan tak över huvudet. Företagsbyggnader, vägar och hamnar förstörda. Det låter som en katastroffilm – men det kan bli verklighet om vi inte agerar i tid.

I oktober 2024 publicerades rapporten ”När stormfloderna slår till”, framtagen av SDU Climate Cluster, Navigating360 och Danmarks Tekniska Universitet. Analysen utgår från de tre kustnära städerna Nakskov, Kalundborg och Kerteminde och visar med skrämmande tydlighet hur en kombination av stormfloder och en stigande havsnivå kan få dramatiska konsekvenser.

Vid en 100-årshändelse och en havsnivåhöjning på en meter beräknas skadorna uppgå till 8,6 miljarder danska kronor. Över 5 000 bostäder skulle översvämmas, mer än 14 000 människor bli tillfälligt hemlösa och omkring 1 000 företagsbyggnader drabbas av omfattande vattenskador – och detta gäller enbart de tre städer som ingår i analysen. Därtill kommer förstörda vägar, broar och hamnar – och då är fritidshusområdena ännu inte inräknade.

Siffrorna är skrämmande, men framtidsscenariot är tyvärr inte något unikt för Danmark.

När stormfloden slår till

Enligt SMHI beräknas havsnivån i Sverige att stiga betydligt under de kommande 100 åren, vilket kommer att ge fler stormfloder. Särskilt i södra Sverige, där landhöjningen är minimal, spås havshöjningen bli extra hög. Det innebär att städer som Malmö, Ystad, Karlskrona, Kalmar och delar av västkusten är särskilt sårbara.

Men om vi inte förmänskligar siffrorna förblir de ”bara” siffror. Det är just här vi som samhälle måste ta ansvar: Vi måste göra forskningen relaterbar. Vi måste prata om vad det innebär för vardagen i Kerteminde – men också för svenska städer, dess invånare och företagare. För varje dag vi tvekar blir de potentiella konsekvenserna större – och tidshorisonten kortare.

På Wavin märker vi av klimatförändringarna tydligt. De senaste 10–15 åren har vi arbetat med dagvattenhantering som vår kärnverksamhet. Och även om vi bara utgör en liten del av lösningen ser vi hur hela branschen håller på att vakna. Kunder ställer nya krav, samarbetspartners efterfrågar lösningar – och medvetenheten sprider sig. Som tur är finns en vilja till handling.

Men vilja räcker inte alltid. För verkligheten är att vi som samhälle fortfarande är långt ifrån att göra tillräckligt. I många kommuner är klimatanpassning fortfarande något man mest pratar om – men inte satsar tillräckliga resurser på för att göra verklig skillnad. Detsamma gäller för många VA-företag, som på grund av hårda prisregleringar har svårt att hitta utrymme för den innovation och framtidssäkring som krävs.

Vi behöver ge VA-företagen större befogenheter och bättre förutsättningar för att hantera inte bara avloppsvatten, utan också ytvatten, regnvatten och allt det vatten som i dag ”hamnar mellan systemen”.

Vattnet som ingen äger

Det handlar också om ansvar – och här finns det i dag en blind fläck. För även om avloppsföretagen ofta tar ansvar för regnvattnet när det väl är inne i systemet finns det stora mängder ”oönskat vatten” som ingen egentligen äger. Vatten som rinner på ytan, i diken, över parkeringsplatser. I dag finns det ingen aktör som dagligen arbetar med just det vattnet – och som både har mandat och resurser att hantera det.

En del av lösningen kan vara att ge VA-företagen bredare befogenheter – och kanske till och med ett utökat ansvar – för just den typen av vatten. För vi kan inte klimatanpassa våra städer på ett effektivt sätt om vi samtidigt blundar för det vatten som faller utanför systemen.

Den blå omställningen kräver mod och beslut – nu

Det kommer att finnas områden i Norden där vi inte längre kan bo som idag. Kanske till och med platser där vi måste ta farväl av permanent bosättning. Det är hårda, men nödvändiga, insikter. Samtidigt har vi ett ansvar att hjälpa dem som drabbas hårdast – och se till att ingen lämnas ensam med konsekvenserna av en kris som vi alla är en del av.

Den blå omställningen väntar inte på att vi börjar agera. Den är redan i gång – med eller utan oss. Så frågan är: Vill vi vara med och forma framtiden, eller låta oss spolas baklänges in i den?

Henrik Falck, nordisk chef på Wavin.