Inga produkter i varukorgen.
Guide: Så planerar du framtidens trädgårdsstad
Guide Trädgårdsstaden lyfts fram som en lösning på flera av dagens samhällsutmaningar. Från hälsa och klimat till social sammanhållning. Här är de viktigaste insikterna och principerna för hur den kan planeras och gestaltas, enligt en ny vägledning från Boverket.
Foto: Helena Bjarnegård-Boverket/ Adobe Stock
En trädgårdsstad förenar stadens närhet med landsbygdens gröna kvaliteter. I Boverkets vägledning beskrivs den som småskalig, grön och utformad i en tydlig mänsklig skala, med närhet till naturen och plats för olika boendeformer och mötesplatser.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Boverket lyfter att trädgårdsstaden kan bidra till att möta flera av vår tids utmaningar. Grönskan kopplas till bättre hälsa, minskad stress och ökad fysisk aktivitet, samtidigt som den bidrar till klimatanpassning genom att kyla städer, hantera dagvatten och stärka biologisk mångfald.
Den blandade bebyggelsen skapar enligt myndigheten förutsättningar för social hållbarhet, samtidigt som trädgårdsstaden kan stärka robusthet och beredskap. Den använder marken mer effektivt än traditionella villaområden och kan bidra till lokal resiliens, till exempel genom odling och minskat transportberoende. Boverket pekar också på långsiktiga ekonomiska vinster kopplade till hälsa, attraktivitet och ekosystemtjänster.
Lista
Trädgårdsstadens viktigaste principer enligt Boverket
- Kombinera stad och natur
Stadens service, närhet och kollektivtrafik ska förenas med rik grönska och bostadsnära natur. - Låt grönskan vara strukturen
Gröna rum – trädgårdar, parker, alléer – bildar ett sammanhängande nät som ger identitet åt området. - Utgå från platsen
Topografi, natur- och kulturvärden ska styra utformningen och skapa en stark koppling till landskapet. - Skapa en sammanhållen helhet
Bebyggelse, gator och grönska ska samspela i en genomtänkt struktur där variation uppstår inom en tydlig helhet. - Bygg mjuka övergångar mellan privat och offentligt
Halvprivata och halvoffentliga ytor – som förgårdsmark och små gångstråk – skapar liv och trygghet. - Håll en mänsklig skala
Småskalig och måttfull bebyggelse gör miljön mer överblickbar, trivsam och social.
Så fungerar det i praktiken
För att principerna ska bli verklighet krävs, enligt Boverket, ett långsiktigt och konsekvent arbete genom hela planprocessen. I vägledningen betonas att kommuner behöver formulera tydliga mål tidigt och sedan följa upp dem genom både planering, byggande och förvaltning.
Det handlar inte bara om detaljplaner utan om att arbeta med helheten. Från vision till färdig miljö. Myndigheten framhåller att samordning mellan olika aktörer och en tydlig gestaltningsidé är avgörande för att inte kvaliteten ska gå förlorad över tid. Samtidigt lyfter vägledningen flera utmaningar, bland annat svårigheten att säkerställa grönska på privat mark, balansen mellan täthet och kvalitet samt tekniska krav som ibland motverkar den önskade småskaligheten.
Det är också något som bekräftas i arbetet bakom vägledningen, enligt Caroline Stigsdotter, projektledare för arbetet på Boverket.
– Kommunerna beskriver att de har svårt att både hålla fast vid visionen och få ihop alla krav: att balansera täthet, grönska, platsanpassning och långsiktigt hållbara lösningar med mer kortsiktiga ekonomiska krav, parkeringslösningar och tekniska normer så att inte trädgårdsstadens kvaliteter i form av till exempel levande offentliga rum, social blandning, sammanhängande grönstruktur, förgårdsmark, odling och småskaliga trädplanterade gaturum går förlorade, säger Caroline Stigsdotter.
Samtidigt pekar hon på vad som är avgörande för att lyckas.
– Det enskilt viktigaste är att tidigt enas om en tydlig, platsanpassad vision för trädgårdsstaden och sedan konsekvent hålla fast vid den genom hela processen i dialog och samverkan mellan olika aktörer – med ett gestaltnings- och kvalitetsprogram som underlag till detaljplan och bygglov och till eventuella markanvisningar så att grönska, småskalighet och gaturummets karaktär faktiskt säkras i genomförandet. En annan viktig aspekt är att kommunen utifrån sin roll som processledare och beställare har en hög gestaltningskompetens för att kunna styra mot trädgårdsstadens kvaliteter, säger Caroline Stigsdotter.
Läs Boverkets vägledning här.
Lista
Boverkets verktygslåda för kommuner sammanfattad i 6 steg
- Sätt ramar i översiktsplanen
Kommunen behöver tidigt ange var trädgårdsstäder ska lokaliseras och vilka övergripande mål som ska gälla. - Formulera struktur och gestaltningsprinciper
På mer detaljerad nivå – planprogram eller liknande – ska mål, struktur och principer för utformningen tydliggöras. - Använd kompletterande verktyg
Exempelvis markanvisning, gestaltningsprogram och dialogprocesser för att stärka kvaliteten i genomförandet. - Säkerställ kvaliteter i detaljplanen
Det är här många av de avgörande kvaliteterna behöver regleras och förankras juridiskt. - Omsätt i bygglovsskedet
Bygglovet blir avgörande för att gestaltningen faktiskt genomförs enligt intentionerna. - Planera för långsiktig förvaltning
Kvaliteterna måste bevaras över tid genom skötsel, drift och långsiktig planering.
