När klimatförändringarna leder till fler skyfall och översvämningar ökar också kraven på att samhällsviktig infrastruktur ska fungera under press. Ett nytt svensk-danskt forskningsprojekt ska nu ta fram metoder för att stärka sjukhusens motståndskraft mot klimatrelaterade risker. Men redan i dag finns arbetssätt som aktörer inom samhällsbyggnadssektorn kan ta med sig i sitt eget arbete, enligt Tove Frykmer, forskare på avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet vid Lunds universitet.
Så kan samhällsbyggare arbeta smartare med klimatrisker i kritisk infrastruktur
Klimatanpassning Extremväder och översvämningar ställer nya krav på hur sjukhus och andra samhällsviktiga byggnader planeras och förvaltas. Men klimatanpassning handlar inte bara om teknik – utan också om hur risker analyseras och prioriteras. Enligt forskaren Tove Frykmer finns flera arbetssätt som kan hjälpa aktörer i samhällsbyggnadssektorn att fatta bättre beslut.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– På ett generellt plan tycker jag att man ska kunna försöka se frågan från olika perspektiv, säger hon till Hållbart samhällsbyggande.
Enligt henne innebär det att klimatanpassning sällan kan hanteras isolerat från andra frågor i samhällsbyggandet. När byggnader eller infrastruktur planeras behöver olika typer av risker och mål vägas mot varandra, exempelvis klimatrelaterade hot, ekonomiska förutsättningar och andra samhällsintressen.
Hon beskriver att fastighetsägare och planerare ofta behöver ta hänsyn till flera olika typer av hot samtidigt – allt från översvämningar och stormar till frågor om beredskap och säkerhet.
– Om man är fastighetsägareeller kanske samhällsplanerare i en stadfinns det en hel del risker man behöver ta hänsyn till.
Det kan till exempel handla om att väga klimatanpassning mot andra krav på byggnader eller stadsutveckling. Hon menar att olika typer av risker dessutom ofta konkurrerar om uppmärksamhet och resurser.
– Och då ska vi relatera de frågorna till kanske hållbarhetsfrågor och klimatanpassning. Kan sjukhusetstå emot storm? Kan det stå mot översvämning? Kan det stå mot krig?
Enligt henne innebär det att arbetet med robusta samhällsstrukturer ofta handlar om avvägningar. Olika åtgärder kan öka säkerheten men också innebära högre kostnader eller andra konsekvenser. Enligt henne är en viktig del i arbetet därför att vara medveten om att sådana prioriteringar alltid är en del av processen.
En central metod i arbetet med klimatanpassning är riskanalys – att systematiskt identifiera vad som kan hända och vilka konsekvenser det kan få.
– I slutändan så tittar man på sannolikhet, konsekvens, bedömer det. Vissa risker lever vi med.
I många fall kan det handla om att väga relativt osäkra framtida risker mot dagens behov och resurser.
Forskningsprojektet där Tove Frykmer deltar ska utveckla metoder för att analysera översvämningsrisker i sjukvården.
– Det finns en del guidelines och sjukhusen är inte helt oförberedda,men det fattas en mer systematisk metod för att analysera översvämningsrisk för just sjukhus.
Systematik minskar risken att missa något
I projektet ska forskare och sjukvårdsaktörer analysera risker vid två sjukhus – ett i Skåne och ett i Region Sjælland. Samtidigt ska de utveckla en metod som kan användas av fler.
– Det här projektet syftar till att både ta fram en konkret åtgärdsplan för två sjukhus,men sen också bidra till en generell metod för hur man kan analysera risk som då övriga sjukhus skulle kunna ha användning av.
Samtidigt påverkas arbetet med klimatanpassning också av hur människor uppfattar risker. Enligt Tove Frykmer har vi generellt svårare att prioritera långsamma och långsiktiga hot.
– Vi som individer är generellt väldigt dåligapå att hantera risker som är långt i framtiden, som är liksom smygande, som klimatet.
Klimatrelaterade risker kan därför vara svårare att prioritera i praktiken.
– Generellt är vi dåliga på risker som är långt fram, de är smygande, vi ser ju bara lite skillnader liksom, det är inte här och nu.
För samhällsbyggnadssektorn kan det enligt Tove Frykmer därför vara viktigt att se klimatanpassning som en del av ett bredare arbete med riskhantering och robusthet.
Att arbeta systematiskt med riskanalys, väga olika samhällsmål mot varandra och inkludera flera perspektiv kan enligt henne vara ett sätt att hantera de komplexa beslut som klimatanpassning innebär.
– Helt enkelt att kunna se saker från olika perspektiv, avslutar hon.
