Mobilitetshuset – så maxar du nyttan för stad och klimat

– Om mobilitetshusen ska bli framgångsrika krävs en acceptans för förändrat beteende. Vi behöver börja se bilen mer som ett transportmedel och mindre som något vi identifierar oss med, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och ansvarig för affärsområde Mobilitet på Fojab.

Mer än bara parkering

Han förklarar att mobilitetshuset är en knutpunkt för flera transportlösningar: privata och delade bilar, cykelparkering och cykelpool, mikromobilitet som elsparkcyklar, och laddinfrastruktur för elfordon. Syftet är att underlätta övergången till hållbara färdsätt och därmed minska den fossila bilismen.

Fojab har utvecklat koncept där mobilitetshuset integreras med handel, kontor, bostäder eller servicefunktioner som matbutik och paketutlämning. Grönska på tak och fasader samt ekosystemtjänster som holkar för fåglar och fladdermöss kan bidra till ökad biologisk mångfald.

Klimatnytta och energihubbar

Ur ett systemperspektiv kan mobilitetshus bidra till minskade koldioxidutsläpp genom effektivare ytanvändning och delade transportresurser.

– Vi har exempel där mobilitetshusen fungerar som områdets energihub. Med lokal produktion och batterilagring kan boende och verksamma undvika att köpa el under dagens effekttoppar, säger Anders Eriksson Modin.

Framtidssäkring genom flexibilitet

Intresset för mobilitetshus växer även utanför Sverige. FOJAB är involverade i en ny stadsdel på Island där mobilitetshus är en del av ett kollektivtrafiksystem med snabbussar som ryggrad. I Malmö har man byggt mobilitetshuset Parkside, med en löpartrappa längs fasaden och utegym på taket – ett exempel på hur byggnaden kan bli en aktiv del av stadsrummet.

– Redan i planeringsskedet behöver vi tänka på husdjupet och byggrättens bredd för att kunna tillföra dagsljus och skapa gårdsrum. Vi tror på att konvertera hela byggnaden, inte bara enstaka våningsplan, säger Anders Eriksson Modin.