Ny metod ska synliggöra klimatnyttan med återbruk

Klimat
Dagens klimatberäkningar riskerar att missa nyttan med återbruk, bevarande och byggnader som kan användas länge. Nu ska IVL tillsammans med byggbranschen testa nya sätt att fånga cirkulära lösningar i beräkningarna.

Ny metod ska synliggöra klimatnyttan med återbruk
Sandra Moberg. Foto: press

IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklar nya metoder för att inkludera cirkularitet i livscykelanalyser för byggnader. Under hösten ska metoderna testas i byggprojekt för att se hur återbruk, bevarande och flexibilitet kan fångas bättre i klimatberäkningarna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Dagens klimatberäkningar visar inte alltid effekten av cirkulära val. En byggnad som bevaras och byggs om kan ge lägre klimatpåverkan än att bygga nytt, utan att det framgår tydligt i beräkningen.

    – Om man jämför två byggnader där den ena är utformad för att stå länge och kunna anpassas över tid, syns det ofta väldigt lite eller inte alls i klimatberäkningen. Det är en utmaning som vi vill utforska, säger Sandra Moberg, arkitekt och livscykelexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

    IVL har sedan tidigare tagit fram beräkningsmetoder och anvisningar som omfattar fler delar av byggnadens livscykel än vad som ingår i dagens lagkrav för klimatdeklarationer.

    Nästa steg är att testa metoderna i fallstudier tillsammans med tio byggaktörer. Där ska aktörerna räkna på verkliga projekt och undersöka både vad metoderna fångar och var problemen finns.

    Redan nu ser Sandra Moberg att vissa cirkulära strategier går att synliggöra bättre genom att förändra hur beräkningen görs. Det kan bland annat handla om att inkludera byggnadens användningsskede och använda data och scenarier som bättre speglar byggnadens faktiska livslängd och framtida utveckling.

    Det är svårare att räkna på lösningar där klimatnyttan kommer längre fram i byggnadens liv.

    – Vi ser att vissa strategier är svåra att mäta i dagens klimatberäkningar, och där behöver vi fortsätta utforska hur de kan representeras på ett relevant sätt. Ett exempel är när man bygger för lång livslängd, säger hon. 

    För byggföretag, fastighetsägare och beställare kan resultaten få betydelse för hur alternativ värderas i tidiga skeden. Om exempelvis återbruk, anpassningsbarhet eller lång livslängd går att fånga bättre i klimatberäkningen kan de också bli lättare att jämföra med andra åtgärder.

    På längre sikt är ambitionen att metoderna ska kunna användas även när krav formuleras i lagstiftning och upphandling.

    – Förhoppningen är att vi ska hitta sätt att mäta och visa hållbarhet på ett mer komplext sätt, utan att det blir komplext att använda. Vi behöver få med fler aspekter så att det blir mer rättvisande, men samtidigt görbart och tillämpbart. Det är den balansgången vi står inför. Det ska gå att använda och kunna implementeras i lagkrav, upphandlingskrav och i de beräkningar som branschen redan använder.

    Fallstudierna genomförs framför allt under september och oktober. Resultaten ska sammanställas under hösten och presenteras omkring årsskiftet. Därefter planerar IVL att fortsätta arbetet med att utveckla beräkningsanvisningar och metoder.

    Fakta

    Om projektet

    Projektet samfinansieras av Stiftelsen IVL och SBUF.

    Medverkande aktörer är NCC, Rise, Byggdialog, Peab, Skanska, Treano, Zengun, Fabege, Nacka kommun, Kaminsky Arkitekter, Ettelva Arkitekter, Plant, Castellum och Bruksspecialisten.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan

    Det senaste