Nytt verktyg ska göra biologisk mångfald mätbar i beslutsfattandet

– Det är ett verktyg för att bedöma och beräkna en förändring i biologisk mångfald på en plats, säger Maria Noring, Lead consultant i Biologisk mångfald och ekosystem på Ramboll.

Enligt Maria Noring har bedömningar av biologisk mångfald länge riskerat att bli subjektiva. Metoden bygger därför på att användaren matar in uppgifter som omvandlas till kvantitativa värden.

– Man stoppar in uppgifter så man får ut en poäng i slutet som beskriver nuläget. Värdet fungerar som en baseline. Sen jämför man det med olika scenarier eller alternativ på hur man skulle kunna agera på en plats, säger hon till Miljö & Utveckling.

På så sätt kan olika åtgärder testas innan de genomförs.

– Om man gör på ett sätt kanske det blir dubbelt så höga poäng. Men om man gör på ett annat sätt kanske det blir tredubbelt så höga poäng.

Användning i planering och investeringar

Verktyget är tänkt att användas av både kommuner och företag, enligt Maria Noring.

– Dels är det exploateringskontoren på kommunerna.

Verktyget är användbart i tidiga planeringsskeden, men även senare. Företag kan använda det inför investeringar, till exempel när de vill bygga en fabrik eller anläggning. Det kan också handla om att förändra befintlig verksamhet. Hon tar skogsbruket som ett exempel.

– Om vi ändrar hur vi bedriver det här skogsbruket, vad får det för effekter?

Åtgärderna kan vara allt från gröna tak till våtmarker och ängsytor.

– Då kan användarna av verktyget utforska olika lösningar för att se vad som faktiskt ger mest biologisk mångfald innan de utför planerna. 

Samtidigt är verktyget inte tänkt att användas för att jämföra olika projekt med varandra. Det går alltså inte att väga ett projekt mot ett annat om förutsättningarna skiljer sig.

– Man kan inte jämföra en analys i ett projekt med en analys i ett helt annat projekt med helt andra förutsättningar, säger hon.

Ett mer komplext mått än klimatpåverkan

Maria Noring beskriver biologisk mångfald som mer platsberoende och komplex än klimatutsläpp.

– Det är inte som med koldioxid, att ett kilo ger samma effekt oavsett var det släpps ut.

I stället påverkas värdet av naturtyp, känslighet och hur utsatt området är. Det gör att mätningen måste ta hänsyn till flera faktorer samtidigt: areal, naturens tillstånd samt hur området hänger samman med andra naturområden. Spridningskorridorer och ekologiska samband kan enligt henne få stor betydelse i bedömningen.

En fråga som berör alla verksamheter

I intervjun återkommer Maria till att biologisk mångfald inte bara är en fråga för traditionellt markintensiva branscher.

– Alla verksamheter är ju både beroende av naturen och påverkar den.

Hon lyfter exempel från tjänste- och IT-sektorn.

– De kanske inte producerar varor och känner att de inte påverkar naturen.

Men även där finns påverkan, menar hon, genom bland annat råvaruutvinning, energianvändning och datacenter.

– Man använder datorer ganska mycket. Då har man extraherat olika typer av metaller från jordskorpan. Det är enorma ytor och jättemycket energi och vatten.

Enligt Maria Noring visar återkommande rapporter hur central frågan är för samhällets funktion.

– Nu kommer det ju rapport efter rapport som säger att det här är väldigt viktigt för att våra samhällen ska fungera överhuvudtaget.

Skillnader i mognad

Hur företag och organisationer hanterar frågan varierar, enligt Maria Noring.

– En del är jättemedvetna och har satt igång och börjat kartlägga sin egen påverkan.

Samtidigt beskriver hon en bred grupp som främst reagerar på lagkrav. Den stora massan finns där, enligt henne. Hon hänvisar till hur nya rapporteringskrav uppfattas.

– Man ser det som att man måste uppfylla de här direktiven och sedan slutar man engagera sig.

Enligt henne är syftet med lagstiftningen större än så.

– Syftet med de här lagstiftningarna är ju att vi ska rädda oss själva så att vi faktiskt kan fortsätta att ha en ekonomi i samhället.

Kräver biologisk kompetens

Att använda verktyget kräver dock sakkunskap.

– Man behöver vara biolog eller ekolog eller ha motsvarande kunskaper.

Om man inte har det då? Jo, det finns lösningar. Det enklaste enligt Maria Noring är att ta in extern expertis, att en ekolog gör en bedömning. Det första steget är att skapa en tydlig nulägesbild, menar hon.

– Skapa någon form av baseline-kunskap om platsen, uppmanar hon.

Anpassat för hållbarhetsrapportering

Hon beskriver verktyget som anpassat till det ökade behovet av strukturerad hållbarhetsrapportering.

– Det synkar med rapporteringskrav och olika ramverk och policys.

Hon menar att det ger underlag för risk- och möjlighetsanalyser, och att en konsekvent metod gör arbetet mer systematiskt.

Enligt henne är verktyget utformat för praktisk användning i organisationer.

– Det är gjort för att man ska kunna använda det praktiskt i sitt interna miljö- och hållbarhetsarbete, avslutar hon.