Under måndagen presenterade regeringen en ny strategi för biologisk mångfald. Strategin innehåller bland annat ett mål för stadsgrönska, där målsättningen är att ”en majoritet av Sveriges kommuner senast 2030 ska ha integrerat grönska och ekosystemtjänster i sin planering, byggande och förvaltning av urbana miljöer. ”
Regeringskrav på kommuner om stadsgrönska
Grönska I regeringens nya strategi för biologisk mångfald införs ett etappmål för stadsgrönska. Kommuner ska senast 2030 ha integrerat ekosystemtjänster i sin planering och förvaltning av urbana miljöer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) presenterade strategin under en pressträff, och presenterade målet med att det handlar om ”mer levande städer”.
– Gröna städer är inte en lyx utan en nödvändighet. Träd, parker och gröna tak svalkar våra städer under värmeböljor, renar luften vi andas och tar hand om regn som annars riskerar att skapa översvämningar.
Anna Persson är forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Hon skriver i ett mejl till Miljö & Utveckling att hon inte har haft möjlighet att göra en fördjupad genomgång av strategin, men pekar på att detta lyftes redan för över tio år sedan i en regeringsproposition som antogs redan 2013/2014.
I den, ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster”, står bland annat: ”senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.”
Anna Persson skriver att många kommuner tagit till sig 2013 års mål och jobbat med att integrera ekosystemtjänster i sina planunderlag. ”Men ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar ändå grönplaner, och det är givetvis bra om fler kommuner tar fram sådana underlag och inkluderar både biologisk mångfald och ekosytstemtjänster.”
