Riksarkitekten om nya uppdraget: ”Vi måste skapa något positivt av klimatförändringarna”

När byggandet går på sparlåga växer kraven på att planera långsiktigt. För Lennart Andersson, ny riksarkitekt vid Boverket, handlar uppdraget om att se arkitekturen som ett verktyg i klimatomställningen.

– Just nu är det lågkonjunktur i fastighetsbyggandet, men vi står inför stora behov av att anpassa våra städer och vår infrastruktur utifrån stigande havsnivåer, extremväder och torka. Att verka för hållbara städer handlar om att planera för hur vi kan möta dessa förändrade förutsättningar – och i bästa fall skapa något positivt av det, säger han.

Han tillträdde rollen som riksarkitekt i oktober, efter flera år i ledande roller inom Trafikverket och Boverket. Han efterträder Helena Bjarnegård som lämnade posten i somras. I grunden är Lennart Andersson landskapsarkitekt, med lång erfarenhet av att förena gestaltning, funktion och samhällsnytta.

Klimatanpassning med mervärden

Regeringens nya strategi för levande och trygga städer slår fast att stadsutvecklingen måste bli mer robust och klimatanpassad. Det handlar om att rusta befintliga miljöer – inte bara bygga nytt.

– För att möta en osäker framtid behöver vi arbeta med olika åtgärder för att skydda våra städer och bevarandevärda miljöer. Det kan handla om förstärkta kustskydd, förhöjda kajer eller att skapa funktioner i stadsmiljön som kan ta hand om stora nederbördsmängder, säger Lennart Andersson.

Vidare säger han att alla dessa åtgärder bör utföras så att de samtidigt tillför något: promenadstråk, biologisk mångfald, konst i staden eller rekreationsytor.

– Här kan en god arkitektur bidra till att skapa önskade mervärden, säger han.

Finansiering och samverkan blir avgörande

Ett växande problem är finansieringen av den fysiska klimatanpassningen. Kommuner, fastighetsägare och staten behöver hitta gemensamma lösningar, menar Lennart Andersson.

– Behovet av finansiering kommer att bli en stor utmaning – för det offentliga Sverige, för näringslivet och för enskilda personer. Därför behöver vi nya samarbetsformer och incitament som gör det möjligt att ta ansvar gemensamt.

Han ser också Boverkets roll som kunskapsnod som central i arbetet framåt: att samla, sprida och inspirera snarare än att styra.

– Vår roll handlar om att ta fram relevant kunskap och vägledning, sprida goda exempel och agera som inspiratör. Vi ska visa att klimatanpassning kan kombineras med gestaltning och trivsel, inte bara teknik och skyddsåtgärder.

Cirkulärt byggande i fokus

Utöver klimatanpassning pekar han ut cirkulärt byggande, återbruk och energieffektiv renovering som avgörande delar av omställningen.

– Utvecklingen mot ett mer cirkulärt byggande och återbruk, liksom renovering för ökad energieffektivitet, är viktiga bidrag som bör ske med hög ambitionsnivå vad gäller vår gestaltade livsmiljö.

Han menar att återbruket inte bara handlar om resurseffektivitet – utan också om att värna befintliga kvaliteter i den byggda miljön.

– Vi behöver se på befintliga byggnader som resurser, både ur klimat- och kulturperspektiv. Det är också en fråga om identitet och attraktivitet i våra städer.

En gemensam uppgift

Sedan rollen som riksarkitekt infördes 2018 har Boverket haft uppdraget att samordna statliga myndigheters arbete inom arkitektur och gestaltad livsmiljö. Andersson betonar att det inte är ett enmansuppdrag.

– Vi är ett team på Boverket som driver frågorna tillsammans med andra myndigheter. Ett exempel är de återkommande dialogmötena med länsstyrelser och kommuner om stadsutveckling, arkitektur och gestaltning.