I mötesplatsen Bryggeriet i Bromma driver S:t Erik Markutveckling AB tillsammans med Stockholms stad ett pilotprojekt för byggåterbruk. Stocket byggåterbruk är ett återbrukslager för byggmaterial, där demonterade produkter inventeras, lagras, restaureras och återanvänds i kommande byggnationer.
Här skapas arbetstillfällen genom återbruk av byggmaterial
Social hållbarhet I utvecklingen av Bryggeriet i Bromma testas ett pilotprojekt för byggåterbruk, där återanvändning av byggmaterial kombineras med en arbetsmarknadsinsats.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
För Stefan Mossvall, projektägare och fastighetsutvecklare på S:t Erik Markutveckling AB, har hållbarhetsfrågorna funnits med från start. Ambitionen är att återbruka så mycket som möjligt av byggnader, material och inredning – i stället för att riva och köpa nytt.
– Vi försöker göra så mycket som möjligt för att minska klimatpåverkan och användandet av jungfruliga material. Byggbranschen är en stor bransch och det är en förhållandevis krånglig process att återbruka material i stor skala. Vi försöker successivt lära oss att bli bättre och inte bara kasta allt. Det är en ren klimatfråga för oss, säger Stefan Mossvall.
Återbrukslager som arbetsmarknadsinsats
Den praktiska driften av återbrukslagret sköts av Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning genom verksamheten Stocket byggåterbruk. Här kombineras återbruk av byggmaterial med arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Sofi Krigsman, enhetschef för Stocket, beskriver hur verksamheten är uppbyggd med handledare och deltagare i praktik eller anställning, där arbetet i lagret blir en väg närmare arbetsmarknaden.
– De som jobbar hos oss är personer som av någon anledning står utanför arbetsmarknaden. Jag har två stycken handledare anställda och sen har de i sin tur deltagare som är i en arbetsmarknadsinsats, säger Sofi Krigsman.
Även från fastighetsägarens håll ses samarbetet som en viktig del av projektet.
– Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer hit för att arbetsträna och lära sig ett yrke. Vi från fastighetsägarens sida ser positivt på att folk kan komma och arbeta och lära sig hantverket, säger Stefan Mossvall.
Från inventering till återbruk
I återbrukslagret hanteras stora mängder material. Allt från dörrar, armaturer och handfat till möbler och undertaksplattor inventeras, demonteras och lagras för framtida användning.
– Projektet inventerar och ser till att det demonteras. Det är också en lagerhållning att hålla koll på alla produkterna. Det är över tusen produkter. Sen sköts också till viss del restaurering av produkter som att slipa och måla dörrar till exempel, säger Stefan Mossvall.
Ett av de mest omfattande återbruksexemplen i projektet är stolarna från Globen. Genom ett samarbete inom staden kunde stora mängder läktarstolar tas tillvara i stället för att kasseras.
– Vi köpte till exempel in ungefär 3000 stolar från Globen. De har Stocket restaurerat. De har slipat, smörjt, oljat, lackat och klätt om alla stolarna som vi nu ska stoppa in i det nya idrottscentret som vi bygger, säger Stefan Mossvall.
För Sofi Krigsman är kombinationen av återbruk och arbetsträning själva kärnan i verksamheten.
– Social hållbarhet är kärnan i det vi gör. Det är viktigt att få människor som står utan arbete att komma in på arbetsmarknaden eller få en första plats för att sen komma vidare ut på arbetsmarknaden och få känna den här meningsfullheten i att faktiskt ha ett arbete, säger Sofi Krigsman.
Hon beskriver verksamheten som tvådelad – dels en plats för människor att växa i arbete, dels ett konkret bidrag till omställningen mot ett mer cirkulärt samhälle.
– Jag tycker det är häftigt när man ser hur de här sakerna går ihop. Det blir meningsfullt på flera plan för de som är hos oss, säger Sofi Krigsman.
Så kombinerar man social hållbarhet med återbruk
Verksamheten är en av tre liknande inom Stockholms stad, tillsammans med en verkstad i Lunda och ett möbelåterbruk i Skarpnäck. Enligt Sofi Krigsman är det viktigt att våga testa när det kommer till att kombinera socialt- med miljömässigt hållbarhetsarbete.
– Våga prova, det gör faktiskt skillnad för de som är i verksamheten att få vara med där det behövs i ett viktigt omställningsarbete. Om man startar ett återbruk kan det vara till hjälp att göra det till en arbetsmarknadsinsats också. Det är bra med extra händer och jag tycker kommunen har ett ansvar att erbjuda den vägen närmare arbetsmarknaden, säger hon.
