Så kan återbruk och stadsliv forma hållbar stadsutveckling

– Det är otroligt i sig att bli klassad som en av världens hundra mest värdefulla platser att se. Det är i sig en stor grej. Sen är det också kul att just den här platsen blir vald. För det visar att man ser på vad som är värdefullt i städer på ett väldigt bra sätt, säger han.

En bit av Philadelphia i Malmö

Love Malmö invigdes våren 2024 och bygger på en återuppbyggd tolkning av den klassiska skateplatsen Love Park i Philadelphia. När torget i USA byggdes om 2016 räddades delar av originalmaterialet undan. Genom ett samarbete mellan skejtare i Philadelphia och Malmö stad kunde delar av graniten och andra element skeppas över Atlanten.

Platsen är byggd med originalritningar och material från den amerikanska förlagan. Bland annat har originalgranit och en gatlykta från Philadelphia återanvänts. Det gör projektet till ett ovanligt exempel på hur kulturarv kan flyttas och återskapas, samtidigt som material får ett nytt liv i en annan stad.

Time lyfter i sin motivering fram just detta. Tidningen beskriver projektet som ett sällsynt tvärkontinentalt sätt att bevara skateboardkulturen, samtidigt som det är ett kreativt exempel på återbruk av byggmaterial.

För Gustav Svanborg-Edén handlar projektet dock minst lika mycket om människor och kultur som om själva platsen.

– Love Malmö handlar inte om en häftig utsikt eller en cool byggnad. Det är värdet som människorna på ursprungsplatsen, på Love Park, som skapat värdet i platsen. Den här platsen, den bär berättelsen av deras berättelser, säger han.

Inte en skatepark

Trots kopplingen till skateboardkulturen är ambitionen att platsen ska vara något annat än en traditionell skatepark.

– Viktigt är att inte kalla det en skatepark. Hela poängen med projektet är att det inte är en skatepark. En skatepark vittnar om det man kan kalla ett instrumentellt förhållningssätt till stadsmiljön. Alltså att alla funktioner ska definieras och separeras ifrån varandra. Att en gångbana ska vara en gångbana, en cykelbana ska vara en cykelbana, en fotbollsplan ska vara en fotbollsplan och så vidare, säger Gustav Svanborg-Edén.

– Men det som är intressant med skateboard, det är att skateboard är expressivt. Det handlar om att man får tolka stadsmiljön och ingen kan säga till en vad man ska göra, utan det får man bestämma själv, fortsätter han.

Tanken är i stället att platsen ska fungera som en del av stadens vardagsliv. En yta där olika aktiviteter kan samsas och där människor möts.

– På samma sätt som man kan spela musik och dansa på samma plats. Så kan skateboard leva tillsammans med andra aktiviteter. Då kan man också få olika människor att mötas. Poängen med Love Malmö är att skateboardkulturen bjuds in i stadsmiljön. Så du kan samexistera med andra kulturer och andra aktiviteter. Det gör att vi producerar förståelse mellan olika användare av stan och olika grupper, säger Gustav Svanborg-Edén.

Stadsutveckling som utgår från livet

Lärdomen från projektet är för Gustav Svanborg-Edén tydlig: stadsutveckling behöver i större utsträckning ta sin utgångspunkt i människors liv och kultur.

– Jag tror att man kan lära sig att utgå ifrån livet i stället för det byggda. Vi har ofta en linjär bild av stadsplaneringsprocessen. Där vi tänker att om vi bygger något så kommer livet komma, säger Gustav Svanborg-Edén.

Han menar att mycket stadsplanering fortfarande utgår från antagandet att rätt typ av byggd miljö automatiskt skapar aktivitet och stadsliv.

– Vi har professionella som har tränat på hur man ska bygga städer som sitter i kommuner eller byggindustri och tänker att om de bygger rätt sak så kommer livet följa. Men det som Love Malmö visar är att om man i stället börjar med livet och ger kulturen plats så kan man uppnå värden som ingen kan föreställa sig på förhand, säger han.

I projektet bakom Triangeln har skateboardkulturen därför inte setts som en enskild funktion, utan som en del av stadens sociala liv och möten mellan människor.

– Då räcker det inte med en plan för vad man ska bygga. Utan man måste också ha en plan för hur man ska bygga livet, avslutar han.