Erosion är en tyst process som kan leda till markförluster, skred och kostsamma skador på byggnader och vägar. Bedömningarna har hittills ofta varit tidskrävande och baserade på fältbesiktningar. I en ny rapport presenterar Statens geotekniska institut, SGI, två metoder för att ta fram ett så kallat erosionsindex – en manuell och en GIS-baserad.
Snabbare riskbedömning med nytt erosionsindex
KLIMATANPASSNING Erosion längs svenska vattendrag orsakar markförluster, hotar infrastruktur och ökar risken för skred. Nu presenterar SGI ett nytt verktyg som ska ge kommuner snabbare beslutsunderlag – och därmed ett försprång i klimatanpassningen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är precis dit vi vill komma. I nuläget visar rapporten på användbara underlag och metodik för ett testvattendrag, Viskan. I förlängningen behöver vi köra verktyget för de cirka 100 vattendrag som är utpekade av MSB, säger Jim Hedfors.
Ska komplettera befintliga data
Tidigare har SGI tillhandahållit GIS-skikt som beskriver förutsättningar för erosion i vattendrag, idag ersatt av SGU:s skikt ”Eroderbarhet”. Tanken är att det nya erosionsindexet ska komplettera dessa och bli ett mer praktiskt användbart stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete.
– Kommuner och konsulter kan naturligtvis tillämpa konceptet från rapporten på egen kammare, säger Jim Hedfors.
Utmaningen: data och klassning
Det är inte själva tekniken som är svårast att skala upp – SGI har redan en plattform för publika karttjänster. I stället handlar utmaningen om att samla in, bearbeta och kvalitetssäkra data för alla vattendrag.
– En konkret teknisk utmaning är att skapa gradienter av vattenytans lutning, eftersom bra underlag saknas. En annan är att definiera en klassningsskala som både fungerar inom ett enskilt vattendrag och för jämförelser mellan olika vattendrag i Sverige, säger han.
Del av större riskanalyser
SGI ser också att erosionsindex kan kopplas till andra riskbedömningar.
– För skredriskkarteringar är verktyget tänkt att peka ut områden där mer omfattande geotekniska utredningar bör göras. Framtida GIS-skikt kan också användas för att indikera känsliga områden där hänsyn behövs i både översvämningsfrågor och infrastrukturprojekt, säger han.
Kan bli nationellt stöd
Rapporten är ett första steg. Nästa fas blir att pröva metoden i fler vattendrag och i samverkan med kommuner. På sikt kan det leda till ett nationellt verktyg som gör det möjligt att hantera erosion och skredrisk mer systematiskt.
– Målet är att ge planeringen ett helt nytt stöd. Med begränsade resurser kan vi då snabbt få en överblick över vilka sträckor som är mest utsatta för erosion, avslutar Jim Hedfors.
