Inga produkter i varukorgen.
Svensk expertis bidrar till Reykjaviks omställning
Samhällsbyggande Ett nytt snabbbussystem blir startskottet för en större omställning i Islands huvudstadsregion. Nu får svenska Fojab en nyckelroll i att forma framtidens hållbara stadsmiljöer.
Foto: Fojab/ press
Island står inför ett skifte i hur städer planeras och utvecklas. I centrum står Borgarlína, ett omfattande BRT-system, Bus Rapid Transit, som ska binda samman Reykjavik med omgivande kommuner och samtidigt minska bilberoendet. Satsningen är en av de största i landets historia och omfattar inte bara kollektivtrafik, utan också en bredare omvandling av stadsmiljöerna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Grundidén med Borgarlína var att vi behövde bygga upp ett bättre kollektivtrafiksystem. På Island har vi nästan bara bussar som kör i samma körfält som andra bilar, så de fastnar i trafik på samma sätt. De finns endast ett fåtal filer för enbart bussar, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson, designansvarig för Borgarlína på Betri Samgöngur.
Till arbetet har den svenska arkitektbyrån Fojab knutits, efter att ha vunnit en internationell tävling om att utveckla en ny stadsdel längs en av de planerade busslinjerna. Deras förslag, med fokus på människovänliga miljöer, vardagsnära funktioner och integrerad natur, har nu också lett till ett utökat uppdrag i Borgarlína, där Fojab fått ansvar för konceptdesignen av en av de sex etapperna. Det område som Fojab arbetar med är Keldur.
– Fojab hade djärva idéer. De visade att det här faktiskt är möjligt, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson.
Borgarlína planeras som ett busssystem med egna körfält och prioritet i trafiken. Runt de nya linjerna planeras tätare bebyggelse, service, arbetsplatser och offentliga rum. Samtidigt görs investeringar i gång- och cykelinfrastruktur för att skapa god tillgänglighet till hållplatserna. Målet är att fler ska kunna ha möjligheten att leva utan att vara beroende av bil i vardagen.
Bakgrunden är tydlig: Island har länge varit starkt präglat av biltrafik, med få effektiva alternativ.
– Många säger att vädret är för svårt för att inte ta bilen, men det är egentligen inte sant, det är bara en dålig ursäkt, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson.
Från infrastruktur till stadsutveckling
Enligt Magdalena Hedman, affärsområdesansvarig för stadsbyggnad och landskap på Fojab, handlar satsningen om betydligt mer än transporter.
– Det handlar inte bara om en buss. Det handlar om att också stadsutveckla runt de här noderna, säger Magdalena Hedman.
Hon beskriver hur projektet utgår från ett helhetsperspektiv där kollektivtrafiken blir en ryggrad som formar hur staden växer.
– Man bygger runt de här kollektivtrafiknoderna och skapar bra förutsättningar för människor att kunna ta sig dit till fots eller med cykel. Samtidigt kan man förtäta med service runt de här noderna, säger Magdalena Hedman.
En central del i projektet är så kallade mobilitetshubbar, där flera transportslag samlas för att minska behovet av egen bil. Här kombineras till exempel parkering, cyklar och kollektivtrafik, samtidigt som ytor används mer effektivt över dygnet.
– Om du bor i en mobilitetshubb kan du parkera bilen på natten, och under dagen används samma plats av någon som jobbar i huset, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson.
Arbetet på Island skiljer sig från liknande projekt i Sverige. Här handlar det om en mer genomgripande förändring av hur staden planeras och vilka trafikslag som prioriteras.
– I Sverige är det ofta ganska självklart att prioritera kollektivtrafiken. På Island är man inte riktigt där i dag, säger Magdalena Hedman.
Hon lyfter fram att lösningen inte nödvändigtvis är att ta bort bilen, utan att skapa nya strukturer där hållbara alternativ fungerar bättre.
– Vi försöker inte ta bort så mycket, utan att se hur man kan strukturera staden så att kollektivtrafiken kan få egna stråk och fungera centralt. Prioriteringen handlar om att möjliggöra för människor att leva ett hållbart liv. Då behöver det vara enkelt att åka kollektivt, cykla och gå. Vi tittar också på hur grönska och vatten kan bli en del av de här stråken i anslutning till Borgarlína, säger Magdalena Hedman, säger Magdalena Hedman.
Ett regionalt samarbete
En sak som särskiljer den isländska satsningen är det breda samarbetet över kommungränser.
– Det som är intressant är att man tar ett helhetsgrepp för hela regionen och binder samman flera kommuner i ett och samma system, säger Magdalena Hedman.
Hon menar att det finns lärdomar även för Sverige.
– Många människor rör sig över kommungränser varje dag. Där tror jag att man skulle kunna bli bättre i Sverige på att arbeta gemensamt, säger Magdalena Hedman.
Hallbjörn R. Hallbjörnsson lyfter fram de kommande möjligheterna på Island och vikten av bred medverkan.
– Ett antal större projekteringsupphandlingar väntas utlysas både i år och under de kommande åren, vilket speglar omfattningen och ambitionsnivån i de planerade projekten. Det blir viktigt att säkerställa ett brett deltagande, med särskilt fokus på att attrahera en mångfald av konsulter som kan bidra med sin kompetens, säger han.
