Inga produkter i varukorgen.
Så minskar vi avfallet – med rätt styrmedel och bättre data
AVFALL Trots löften om att minska avfallet i EU växer sopbergen. En ny rapport visar att medlemsländerna främst satsar på frivilliga åtgärder – medan kraftfullare styrmedel, som ekonomiska incitament, ofta uteblir.
Foto: Adobe stock.
Trots att mängden avfall i EU fortsätter att öka har takten avtagit jämfört med den ekonomiska tillväxten. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, där IVL Svenska Miljöinstitutet varit delaktigt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt rapporten är det framför allt tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och energisektorn som står bakom minskningen i avfallstillväxt.
– Avfallsgenerering är komplext och påverkas av flera faktorer – exempelvis teknologisk utveckling, uppstart eller nedläggning av storskaliga industrier samt sektor- och landsspecifika förhållanden som bör undersökas vidare, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare vid IVL, till Hållbart Samhällsbyggande.
Rapporten visar också att EU-ländernas arbete med att förebygga avfall fortfarande till stor del bygger på frivilliga insatser. Informationskampanjer, avtal och initiativ utan lagstöd står för drygt 80 procent av de åtgärder som redovisats.
– Trots att det fortfarande finns en stark koppling mellan avfallsgenerering och ekonomisk tillväxt förblir marknadsbaserade instrument, som till exempel sänkt moms på reparation eller återanvändning, underutnyttjade och står för endast sex procent av de politiska instrumenten, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Hon framhåller att minskningen av förbränningsavfall främst drivits av klimatpolitiska styrmedel, snarare än av direkta insatser för att minska mängden avfall.
– Att stärka de ekonomiska incitamenten skulle sannolikt öka effektiviteten i avfallsförebyggande insatser, säger Jurate Miliute-Plepiene och fortsätter:
– Att sådana styrmedel inte införs kan bero på bristande politisk vilja, prioritering av kortsiktiga skatteintäkter, regulatoriska hinder och motstånd från andra branscher. Det vore värdefullt att närmare undersöka de konkreta hindren för specifika styrmedel inför nästa rapporteringsomgång.
Årets rapport lägger särskild vikt vid livsmedelsavfall. Under 2022 slängdes i genomsnitt 132 kilo mat per person inom EU – sammanlagt över 59 miljoner ton. Konsekvenserna för både klimat och ekonomi beskrivs som betydande.
– För att verkligen förstå hur mycket livsmedelsavfall som uppstår, hur stor del som faktiskt är ätbar – alltså möjlig att förebygga – och var de största problemen finns i livsmedelskedjan, behöver vi tillförlitliga data. Med den kunskapen kan vi ta fram mer träffsäkra och effektiva åtgärder för att minska matsvinnet, säger Elisabeth Pernmyr, expert på IVL.
