Inga produkter i varukorgen.
Så halverar du klimatavtrycket i ditt byggprojekt
Bygg Hur ska byggsektorn bidra till att Sverige når nettonollutsläpp till 2045? Inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit har Ida Karlsson vid Chalmers fördjupat sig i just den frågan – och identifierat flera nycklar till en mer hållbar framtid.
Ida Karlsson. Foto: @barabild / Adobe Stock
Mistra Carbon Exit, ett storskaligt forskningsprojekt med fokus på hur Sverige ska nå sina nettonollmål till 2045, har pågått sedan 2017. Projektet har fokuserat på värdekedjor – från basmaterial till färdiga produkter och tjänster. Ida Karlsson, postdoc på Chalmers och som doktorerat inom Mistra Carbon Exit, har fokuserat på kategorin byggnader och transportinfrastruktur.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Jag har helt enkelt tittat på hur vi kan nå nettonollutsläpp i byggsektorn. Hur skulle det kunna se ut? Då har vi försökt att inte bara titta på slutmålet, utan också vägen dit. Dels, vad är det för lösningar vi ser i olika delar av kedjan? När kan de implementeras? Och till vilken nivå ser vi att det är rimligt att kunna implementera dem på nationell nivå? Vad kan det leda till för utsläppsminskningar? Vad är det egentligen som krävs av olika aktörer för att lyckas med omställningen, säger hon till Miljö & Utveckling.
Vad är det för åtgärder som ger störst effekt för att minska klimatavtrycket i byggbranschen?
– Egentligen skulle jag säga att det är en kombination av åtgärder som krävs. Det är mycket av det jag kommit fram till. Det finns ingen ensam lösning som kommer lösa problemet. Det har varit väldigt mycket fokus på det länge, men det är inte riktigt så enkelt.
Hon ser däremot fyra huvudsakliga nyckelåtgärder baserat på sin forskning.
1. Resurseffektivitet
– Jobba mer med resurseffektivitet, hela vägen från tidigt planeringsskede. Försök tänka till: Vad och var bygger vi? Vad innebär det egentligen för hur mycket material vi behöver, hur mycket grundförstärkning?
Hon säger att det också inkluderar vilken design man bygger med, hur byggnaderna utformas, att slimma konstruktioner, och att kombinera olika material för att få rätt material på rätt plats.
– Jag känner att vi verkligen bara skrapat på ytan än så länge i branschen, det finns väldigt mycket mer att hämta här.
2. Cirkuläritet
Om man kombinerar resurseffektiviteten med cirkuläritet kan man mer än halvera sin klimatpåverkan, menar Ida Karlsson.
– Om man tittar på återbruk finns det stor potential i de delar i byggnader som byts ut relativt ofta: fönster, innertak, gipsskivor, golv och så vidare. Bärande delar har mindre potential just där, för de byts inte ut lika ofta och vi ska ju helst frångå att riva byggnader.
Hon säger att det i många fall handlar om att höja återvinningsgraden för bland annat stål, isolering och gipsskivor och annat som branschen i många fall inte varit så bra på att sortera och recirkulera.
3 och 4: Elektrifiering och ökad användning av biobaserade material.
– I själva materialproduktionen handlar det mycket om att övergå till biobränslen och att elektrifiera processer. Om vi kombinerar resurseffektivitet, cirkuläritet och elektrifiering av materialproduktion och transport- och arbetsmaskiner kommer vi riktigt, riktigt långt, avslutar Ida Karlsson.
