Inga produkter i varukorgen.
Hälften av svenskarna lyfter byggsektorns utsläpp som en viktig valfråga
Politik Bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan har blivit en tydlig valfråga för många väljare. Samtidigt är förtroendet för politikens ansvarstagande lågt, enligt en ny undersökning.
Foto: press/ Adobe Stock
Nästan hälften av svenskarna, 48 procent, ser bygg- och fastighetssektorns utsläpp och klimatarbete som en viktig fråga i kommande riksdagsval. Det visar ”Grönt byggande 2026”, en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Sweden Green Building Council, SGBC, där 1 050 personer i Sverige har intervjuats om sina attityder till hållbarhet och samhällsbyggande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bilden av det politiska ledarskapet är svag. Endast 28 procent uppger att de det senaste året har sett eller hört politiker prata om bygg- och fastighetsbranschens utsläpp, och bara 16 procent anser att politikerna tar sitt ansvar i frågan.
Detta sker samtidigt som förväntningarna på politiken är höga. En majoritet, 58 procent, pekar ut riksdag och regering som de aktörer som har störst möjlighet att påverka utvecklingen mot hållbara byggnader och städer.
Vad kan branschen själv göra utan att invänta politiska beslut?
– Det finns mycket vi kan göra, och redan gör. I upphandling finns möjlighet att ställa tydliga krav på klimatprestanda och certifiering. Vi kan sprida kunskap om vad som fungerar och goda exempel och börja planera för demontering och återbruk redan i designskedet, vilket många av våra medlemmar redan gör i dag. Politiken behöver skapa förutsättningar och långsiktiga spelregler som möjliggör steget till bred implementering, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.
Det finns ett fortsatt starkt stöd för hållbarhetsarbetet i sig. Hela 82 procent av svenskarna beskriver sig som miljö- och klimatmedvetna, och en klar majoritet anser att både bostäder och infrastruktur ska utvecklas med låg klimatpåverkan.
En annan tydlig dimension är att hållbarhet i allt större utsträckning kopplas till näringslivet. 58 procent anser att det är viktigt att ens företag arbetar aktivt med hållbarhet.
Undersökningen visar också att engagemanget har nyanserats. När svenskarna rangordnar hållbarhetsfrågor hamnar cirkularitet och återbruk i topp, med 64 procent, följt av koldioxidutsläpp och klimatanpassning. Men jämfört med tidigare år har samtliga hållbarhetsområden tappat i prioritet.
Vad krävs för att skala upp återbruk och cirkularitet i byggprojekt?
– För att nå skala måste det bli enklare och mer lönsamt att återbruka än att producera nytt. I Sverige lever bilden av att vi är bra på återvinning, vilket stämmer – men vi behöver sikta högre och bli bättre på återbruk och cirkularitet. Det är det synsättet vi behöver förändra. Politiken skulle kunna driva på förändringsarbetet genom att sätta klimat- och miljökrav i alla offentliga upphandlingar, säger Lotta Werner Flyborg.
