Inga produkter i varukorgen.
EPBD: Tre vägar för att klara EU:s energikrav
ENERGI EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD träder i kraft våren 2026. Branschen pekar nu ut tre vägar för hur fastighetsägare ska klara omställningen.
Lotta Bångens. Foto: Adobe stock & Pressbild.
EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) innebär att hela fastighetsbeståndet ska ställas om till nollutsläppsbyggnader till 2050. För Sverige blir nästa milstolpe när den första nationella renoveringsplanen presenteras i oktober 2025.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
För att möta kraven har branschinitiativet Energirenovera Sverige tagit fram tre prioriteringar:
- Byggnader med hög energianvändning ska renoveras först.
- Energieffektivisering ska samordnas med planerade underhållsåtgärder.
- Större projekt bör samordnas för att skapa skalfördelar och fungera som testbäddar för nya lösningar.
– Det är mest lönsamt att tilläggsisolera en fasad när du ändå renoverar. Missas det tillfället kostar det betydligt mer i efterhand – eller riskerar att inte bli av alls, säger Lotta Bångens, generalsekreterare på Eneff.
Lönsamhet finns – men projekten uteblir
Många energieffektiviseringsåtgärder är redan lönsamma, men ändå genomförs de inte. Enligt Lotta Bångens beror det på osäkerhet och brist på kunskap:
– Fastighetsägare kan tveka eftersom de inte vet exakt hur de ska räkna på åtgärderna eller är osäkra på resultatet. Då väljer man att prioritera annat. Vissa investeringstunga åtgärder, som fönsterbyte eller fasadisolering, kan däremot behöva stöd, säger hon.
Samordning kan pressa kostnader
Ett av de mest konkreta förslagen från Energirenovera Sverige är att länsstyrelserna får i uppdrag att samordna renoveringsprojekt. Det skulle kunna ge både ekonomiska och tekniska vinster.
– Större sjok av renoveringar kan genomföras mer industriellt, vilket pressar kostnader. Dessutom öppnas möjligheter att jämföra olika tekniker och testa nya lösningar, säger Lotta Bångens.
Riskerna om Sverige väntar
Tiden är knapp. Om Sverige inte får en tydlig plan på plats redan 2025 riskerar kostnaderna att öka och konkurrenskraften att försämras, menar hon.
– Vi riskerar att halka efter andra länder, vilket gör att svenska företag inte utvecklas lika snabbt. Det är negativt både för klimatet och för vår konkurrenskraft. Dessutom ökar utsläppen och vårt beroende av energiimport.
Sektorn redo – men kräver spelregler
Bakom Energirenovera Sverige står aktörer som Sveriges Allmännytta, Eneff, Swedisol, Installatörsföretagen, Svensk Ventilation, Trä- och Möbelföretagen, Innovationsföretagen, Svenska Solskyddsförbundet, NCC och VINCI Energies Sweden.
Gemensamt betonar de att fastighets- och byggsektorn både har lösningar och vilja att investera – men att tydliga och långsiktiga spelregler krävs för att potentialen ska bli verklighet.
