Så kan städer bli mindre bilberoende

– Våra städer är uppbyggda kring bilen och privatbilismen och har varit det sedan 1960-talet. Men om det inte vore så, om inte bilnormen styrde våra gaturum, våra offentliga rum, alla de där mellanrummen som är våra gemensamma, hur hade staden sett ut då? Vilka möjligheter har vi att skapa en annan slags stad? Det ska vi undersöka.  

Projektet kombinerar forskning med praktiska tester i stadsmiljö. Enligt Åsa Samuelsson ska arbetet inte stanna vid teoretiska resonemang, utan även omfatta fullskaliga prototyper och tester i det offentliga rummet.

En central del av projektet är att undersöka vilka konsekvenser bilnormen får för stadens ytor och hur alternativa sätt att organisera mobilitet skulle kunna förändra stadsmiljön. Åsa Samuelsson beskriver bilen som ytkrävande och menar att dagens planering i stor utsträckning utgår från fordonens behov.

– Om vi på allvar försöker tänka bortom att det är bilen som styr de här gemensamma rummen – vad händer då? säger hon. 

Hon framhåller samtidigt att projektet inte handlar om att helt avskaffa bilen, utan snarare om att undersöka andra sätt att organisera mobilitet och användningen av stadens ytor.

– Det är mer ett mindset och beteendeförändring, säger hon. 

Enligt henne handlar flera av de invanda tankesätt som projektet vill utmana om synen på bilinnehav och parkering. Hon lyfter frågor om delade mobilitetslösningar och effektivare användning av stadens ytor.

– Måste jag äga en bil? Kan jag dela en bil i stället? säger hon. 

Hon menar också att mycket av dagens planering utgår från bilen som norm, snarare än från människors behov av rörelse, vistelse och sociala möten. Forskarna bakom projektet intresserar sig också för vilka beteendeförändringar som krävs för att människor ska använda staden på andra sätt. Åsa Samuelsson pekar på internationella exempel där städer förändrat trafiksystem och offentliga miljöer. Hon nämner bland annat Paris som en stad där cykling fått en större roll efter medvetna satsningar för att minska bilens dominans.

Samtidigt betonar hon att projektets fokus ligger på mindre svenska städer, som Karlstad, där förutsättningarna skiljer sig från storstäder som Paris.

– Det känns jättespännande att jobba med en stad av den här storleken, och diskutera konkreta lösningar direkt med dem som är verksamma där, säger hon. Vår ambition är också att kunna sprida erfarenheterna från Karlstad till andra städer.

Enligt Åsa Samuelsson är en viktig fråga i projektet hur omställningen kan göras attraktiv och enkel för invånare och verksamheter.

– Om man är van vid att ta bilen kan det kännas omöjligt att göra på något annat sätt. Då måste alternativen bli mer attraktiva och lättillgängliga, säger hon.

Det kan exempelvis handla om att göra kollektivtrafik, samåkning och cykling till smidiga alternativ i vardagen.

Projektet kopplas både till klimatfrågor och social hållbarhet.

– Arbetet handlar både om att minska klimatavtrycket och partikelutsläppen och att utveckla miljöer som främjar rörelse, hälsa och social interaktion, avslutar hon.