Inga produkter i varukorgen.
Här finns byggsektorns bortglömda utsläpp: ”Marken styr mer än man tror”
HÅLLBART BYGGANDE Upp till en fjärdedel av byggskedets klimatpåverkan sker under mark – men hittills har grundläggningen stått utanför klimatdeklarationerna. Nu visar SGI hur branschen kan minska utsläppen redan i planeringen.
Christel Carlsson, forskningssamordnare vid SGI. Foto: Torbjörn Thuresson & Adobe stock.
Att bygga på lera, vilket är vanligt i stora delar av Sverige, kräver omfattande grundläggningsarbeten. En ny studie från Statens geotekniska institut, SGI, visar att just dessa arbeten kan stå för upp till 24 procent av byggskedets totala klimatpåverkan – en del som ofta förbises i klimatberäkningar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det är bara byggnaden ovan mark som redovisas i dagens klimatdeklaration, trots att arbetet under mark är betydande. I Sverige är det extra viktigt att ta med grundläggningen eftersom vi bygger så mycket på mjuka lerjordar som kräver stora geotekniska insatser, säger Christel Carlsson, forskningssamordnare vid SGI och medförfattare till studien.
Byggsektorns blinda fläck
Studien, som publicerats i Building Research & Information, bygger på en livscykelanalys av Citygate i Göteborg – Nordens högsta kontorshus. Genom att inkludera mark- och grundläggningsarbeten kunde forskarna visa hur mycket utsläpp som döljer sig under markytan. De största källorna är stål- och betongpålar samt spontväggar, där både stålet och cementen är mycket koldioxidintensiva.
Transporter och maskinarbeten står för en mindre del av påverkan, men materialvalet i marken får avgörande betydelse.
– Vi kan inte längre bortse från grundläggningens klimatpåverkan. Om vi vill nå byggsektorns klimatmål måste vi fundera över var vi placerar våra byggnader och utveckla mer hållbara lösningar för stål och betong, säger Christel Carlsson.
Nya krav på gång
Att grundläggningen hittills stått utanför klimatdeklarationen handlar inte om att det skulle vara tekniskt svårt att räkna, utan snarare om praktiska avgränsningar, förklarar hon.
– Behovet av grundläggning varierar mycket beroende på markens beskaffenhet, vilket gör det svårt att sätta rättvisa gränsvärden mellan olika projekt. Men Boverket har föreslagit att markarbeten och markförstärkningar ska inkluderas från 2027, säger Christel Carlsson.
Samtidigt pågår arbete inom EU med nya gemensamma regler för byggnaders klimatpåverkan. Sverige väntas anpassa sina kommande krav till den europeiska metodiken.
Tre vägar framåt
SGI pekar ut tre områden där klimatpåverkan kan minska mest:
- Materialval: Öka användningen av återvunnet stål och klimatförbättrad betong.
- Konstruktionsprinciper: Utveckla lösningar som kräver mindre mängd material och undvik överdimensionering.
- Platsval: Styr ny bebyggelse till områden med stabilare markförhållanden för att minska behovet av djupgrundläggning.
Just nu driver SGI projektet PlanGeoSmart tillsammans med KTH, Linköpings universitet och Göteborgs stad. Projektet ska undersöka hur klimatpåverkan från geokonstruktioner kan minska redan genom den kommunala planprocessen.
– Det handlar om att koppla ihop fysisk planering, geoteknik och livscykelanalys. Ju tidigare vi förstår markens förutsättningar, desto bättre kan vi optimera både ekonomi och klimat, säger Christel Carlsson.
Underlag för framtida krav
SGI:s arbete kan få betydelse för framtida standarder och regler.
– Våra resultat synliggör att markarbeten och grundläggning kan vara en betydande del av byggskedets utsläpp. Förhoppningen är att de ska kunna fungera som underlag när typvärden och schabloner tas fram för klimatdeklarationer, säger hon.
Hon menar att ökad transparens om klimatpåverkan under mark kan ge byggaktörer nya verktyg – både för att minska utsläppen och för att fatta bättre beslut i tidiga skeden.
