När Akademiska Hus nu bygger sin hittills största solcellsanläggning vid Stockholms universitet är det en del av en långsiktig strategi. Fastighetsbolaget har installerat fyra nya anläggningar på Arrheniuslaboratoriet som ska producera cirka 470 000 kWh solel varje år – en viktig pusselbit på vägen mot målet om nettonoll i hela värdekedjan till 2040.
Lärdomar från 200 solcellsprojekt: ”Var en professionell beställare”
ENERGI Med nästan 200 solcellsprojekt i ryggen har Akademiska Hus lärt sig vad som krävs för att lyckas med förnybar el i stor skala.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Solenergi är en viktig komponent i vår hållbarhetsresa och hjälper oss och samhället mot en fossilfri energiomställning i en tid där elanvändningen väntas fördubblas till 2035, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.
Bolagets klimatmål innebär en 90-procentig minskning av utsläppen från 2019 års nivåer och att de sista tio procenten ska neutraliseras via negativa utsläpp. För att lyckas krävs en kombination av energieffektivisering, fossilfri fjärrvärme, lokal solenergi och smart styrning.
Tre lärdomar från 200 projekt
Med nära 200 solcellsanläggningar i drift runt om i landet har Akademiska Hus byggt upp en betydande erfarenhet av både teknik och process.
– Solceller är driftsäkra och har lång livslängd, men det krävs en strukturerad uppföljning. Vi använder digitala verktyg för att jämföra produktionen mot prognoser och snabbt upptäcka avvikelser, berättar Erik Florman.
Erfarenheterna sammanfattas i tre centrala lärdomar:
- Var en professionell beställare. Tydliga krav på teknik, säkerhet och prestanda är avgörande. Akademiska Hus använder A-klassade paneler och ställer krav på brandsäkerhet och arbetsmiljö vid installation.
- Säkra uppföljningen. Digital övervakning och kontinuerlig analys av produktionsdata gör det möjligt att optimera anläggningarna.
- Bygg intern kompetens. Genom interna workshops och standardiserade upphandlingsmallar har bolaget kortat ledtiderna och höjt kvaliteten.
Samarbete och systematik
För att undvika flaskhalsar har Akademiska Hus utvecklat rutiner för tidig samverkan med nätägare. Det har minskat risken för förseningar i projekten. Dessutom samarbetar bolaget med flera lärosäten, där studenter analyserar produktionsdata – något Erik Florman beskriver som en “win-win” för både utbildning och innovation.
– Solenergin skapar ett lokalt engagemang och blir en symbol för omställningen. På Örebro universitet har man till och med ett överskott på el under sommaren tack vare solcellerna, säger han.
Råd till andra fastighetsägare
Som ett av landets ledande fastighetsbolag på området vill Akademiska Hus bidra till att fler vågar skala upp solelen.
– Börja i liten skala för att bygga erfarenhet, men gör det strukturerat. Använd solkartor för att identifiera de bästa taken, inkludera projekten i grön finansiering och tänk helhet – solenergi, lagring och flexibilitet hänger ihop, säger Erik Florman.
För kommunala bostadsbolag lyfter han även den sociala dimensionen:
– Solenergi engagerar. Det blir en naturlig ingång för dialog med hyresgäster och stärker det lokala hållbarhetsarbetet.
