Higabs lärdomar: Så får du återbruk att fungera i praktiken

– Det här visar att det går att minska klimatpåverkan på riktigt inom bygg- och fastighetsbranschen. Men det kräver proaktivitet, eftertanke och täta samarbeten, säger Christian Motter, projektledare på Higab.

Stål och betong i fokus

De största klimatvinsterna har kommit från att byta ut traditionellt stål och betong mot återbrukade och klimatförbättrade alternativ.

– Material som har störst effekt är stål och betong, samt allt som är stålbaserat – som TRP-plåt, fasadplåt, armeringsjärn, ventilationskanaler, elstegar och stålreglar, berättar Christian Motter.

Parallellt med återbruket har projektet minskat utsläppen genom att ersätta diesel med HVO, använda spillmaterial i innerväggar, cirkulär terrazzo och återvunnet stål i ventilationskanaler.

Klimatnytta per krona styr besluten

För att kunna prioritera rätt åtgärder har Higab tagit fram en enkel modell där varje beslut vägs mot klimatnytta, kostnad och tidsåtgång.

– Vi jämför alltid pris, kvalitet, klimatpåverkan och leveranstider, säger han.

När projektet fick förslag om att byta vattenrör till kompositrör gjorde de en snabb kalkyl. Åtgärden skulle ge en klimatbesparing på 6 000 kilo koldioxidekvivalenter – men till en merkostnad på 500 000 kronor.

– Det motsvarar 93 kronor per sparat kilo koldioxidekvivalenter, vilket är åtta gånger högre än vårt genomsnitt på 12 kronor. Därför pausade vi beslutet. Modellen hjälper oss att fokusera på de insatser som ger mest klimatnytta per krona, förklarar han.

Återbruk kräver nya arbetssätt

Framgången betyder inte att man är i hamn, utan det krävs fortsatt mycket återbruk för att nå målet på 50 procent. Arbetet har visat sig vara mer utmanande än man trott.

– Att hitta återbrukade byggprodukter i rätt tid, med rätt dimensioner och kvalitet, är svårt. Marknaden är fortfarande grön, och det finns inga återbrukade produkter ”på hyllan”, säger Christian Motter.

Projektet har visat hur viktigt det är att bygga kontaktnät och samarbete mellan byggherrar, leverantörer och andra fastighetsägare.

– Det krävs många samtal, inventeringar och ibland nytänk i ritningar för att kunna använda återbrukade produkter. Man måste vara beredd att lägga tid på planering, kvalitetskontroll och logistik, säger han.

Byggandet av en ny kultur

För Christian Motter handlar återbruk inte bara om material – utan om att förändra kulturen i byggprocessen.

– Ambitionen att jobba med återbruk är hög, men marknaden är omogen. Det gör planeringen extra viktig. Vi behöver fler leverantörer, större sortiment och fler samarbeten i branschen, säger han.

Kretsloppsparken i Högsbo byggs av Higab på uppdrag av Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, tillsammans med Skeppsviken och Kaminsky Arkitektur, som även fungerar som återbrukssamordnare.

När anläggningen står klar 2027 ska den vara tre gånger så stor som dagens återvinningscentral och även rymma en återbruksbutik för bygg- och inredningsmaterial.

– Bygg- och fastighetsbranschen står för en femtedel av Sveriges utsläpp. Om vi kan visa att det går att halvera klimatpåverkan i ett projekt som detta, då kan vi också förändra sättet vi bygger på, säger han.