Inga produkter i varukorgen.
Forskaren: ”Det är inte tätheten som är problemet”
GRÖNSKA Tätare städer måste inte betyda mindre natur. Forskning från Göteborg visar hur smart planerad grönska kan göra staden artrikare.
Meta Berghauser Pont. Foto: Johan Bodell & Adobe stock.
Städer har länge setts som motpoler till biologisk mångfald. Men ny forskning från Chalmers visar att det går att förena tät stadsutveckling med ett rikt djur- och växtliv – om planeringen utgår från hur naturen faktiskt fungerar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Frågan är inte om vi ska förtäta eller inte, utan hur vi gör det utan att förlora naturvärdena, säger Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad vid Chalmers.
62 fågelarter i Göteborgs mest urbana kvarter
Forskargruppen Spatial Morphology Group har med hjälp av små ljudsensorer och artificiell intelligens kartlagt fågellivet i Göteborgs innerstad. Under två månader registrerades fågelläten i olika typer av stadsdelar – från täta kvarter till större parker.
Resultatet överraskade. 62 fågelarter kunde identifieras, och i flera fall var artrikedomen lika hög eller högre i de mest täta områdena som i de stora parkerna.
– Det visar att små gröna ytor kan vara lika viktiga som större grönområden, så länge de är rätt placerade och hänger ihop med andra gröna stråk, säger Meta Berghauser Pont.
Två faktorer avgör
Analysen visade att två faktorer förklarade nästan 80 procent av variationen i hur många arter som fanns på en plats:
- Hur mycket grönska som finns i närheten
- Hur väl platsen är kopplad till andra gröna ytor
– Det betyder att även små insatser kan göra stor skillnad om de planeras strategiskt. En innergård med träd eller en smal grön remsa längs en gata kan bidra till stadens ekologiska nätverk om den kopplas till andra gröna miljöer, säger hon.
”Densify with green”
Forskargruppen kallar sitt arbetssätt Densify with green – ett sätt att kombinera urban morfologi med ekologi. Genom att koppla stadsbyggnadsdata till ekologiska modeller kan de se var grönstruktur gör störst nytta.
– Vi har länge sett grönområden främst som rekreation. Nu behöver vi också planera dem som livsmiljöer. Om vi kan bygga tätare och samtidigt stärka ekosystemen blir städerna en del av lösningen i stället för problemet, säger Meta Berghauser Pont.
Forskning med praktisk nytta
Projektet visar hur data, design och biologi kan förenas i praktiken. Resultaten kan användas av kommuner, fastighetsutvecklare och konsulter som vill kombinera förtätning med ekologisk resiliens.
Meta Berghauser Pont menar att det handlar om att byta perspektiv.
– Vi måste sluta tänka att naturen tar plats från staden. Det är snarare tvärtom – naturen gör staden möjlig att leva i.
