Advokaten: Så kan miljöprövningen bli snabbare

Otydliga krav ger sena överraskningar

Enligt Tove Andersson är det i dag svårt för verksamhetsutövare att i tidigt skede avgöra vilket underlag som krävs för att få ett fullgott beslutsunderlag.

– Osäkerhet råder om dels vilket underlag som behöver tas fram för att räcka för en miljöprövning, dels vad som behöver visas för att tillstånd ska kunna ges. Det förlänger processen och leder ofta till sena kompletteringskrav, säger hon.

Den föreslagna nya bestämmelsen i 20 kap. 28 § – det så kallade ”guldkornet” – skulle kunna ändra detta. Paragrafen slår fast att den som uppfyller alla krav i miljöbalken också ska få miljötillstånd.

– Det är en enkel men viktig tydliggörande regel. Den skulle gå att införa redan nu, utan att vänta in hela reformpaketet.

Platsval som blivit svårförutsägbart

En annan stötesten är lokaliseringsregeln, som styr vilken plats som är lämplig för en verksamhet. Regeln har blivit en av de mest oförutsägbara delarna i processen.

– Ramarna för lokaliseringsregeln är vida. Var ribban ligger för att kunna visa att en plats är lämplig – och därmed för att få tillstånd – har blivit allt svårare att förutse på förhand, säger Tove Andersson.

För företag innebär detta ökade konsultkostnader, osäker projektekonomi och risk för att placeringar behöver utredas om sent i processen.

Kommunala vetot: ”Ingen naturlag”

Energibranschen har länge kritiserat det kommunala vetot för vindkraft, som gör att kommuner när som helst i processen kan säga nej till en ansökan. Här är hennes ståndpunkt tydlig:

– Från advokatperspektivet skulle givetvis ett förstahandsval vara att vetot för vindkraft utgick. Miljöprövningen är fullgod även utan kommunal tillstyrkan. Det är ingen naturlag att just vindkraft ska omfattas av ett kommunalt veto.

Om vetot ska vara kvar krävs skarpare spelregler.

– Kommunens ställningstagande måste motiveras, lämnas tidigt och vara bindande under viss tid. Annars skapar det en osäkerhet som inte hör hemma i en rättssäker prövning.

Risk för nya hinder när reformer dras isär

Samtidigt driver regeringen flera parallella processer: miljötillståndsutredningen, tilläggsdirektiv, reformer kopplade till elektrifiering och implementeringen av EU:s förnybartdirektiv. Här ser Tove Andersson en betydande risk.

– Risken är ökad för uteblivna investeringar i Sverige. Och risken finns att helheten missas och nya omotiverade prövningshinder skapas, säger hon.

”Reformen måste gå från struktur till innehåll”

Den nya myndigheten kan på sikt bidra till mer enhetlighet. Men effekten blir begränsad om inte de materiella reglerna samtidigt skärps, menar hon.

– Regeringen tar ett viktigt steg genom att samla prövningen. Men för att miljöprövningen verkligen ska gå snabbare krävs förändringar i lagen. Det är där hindren sitter.