Inga produkter i varukorgen.
Lagkrav, klimatgränser och ROT-reform – arkitekternas recept för hållbart byggande
POLITIK
Förbundet vill att resurshushållning blir lagkrav och att styrmedlen i byggsektorn skärps för att driva på cirkularitet.
– Att riva funktionella byggnader för att uppföra nya är resursslöseri, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter.
Margareta Wilhelmsson. Foto: Pressbild.
Boverket vill införa resurshushållning som ett nytt begrepp i plan- och bygglagen. Sveriges Arkitekter välkomnar förslaget men menar att det inte räcker. För att på allvar driva klimatomställningen krävs skärpta krav i lagstiftningen, utvidgade klimatdeklarationer och ett ROT-avdrag som gynnar cirkularitet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi vill att resurshushållning ska beaktas även vid nybyggnation och vid val av byggprodukter. PBL bör ändras så att det ställs generella styrande krav på resurshushållning, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter.
Vill se krav på återbruk i klimatkalkylen
Förbundet vill att klimatdeklarationskravet utvidgas till att omfatta fler byggnader och även rivningar, tillbyggnader och ombyggnader. I dag omfattas endast nyproduktion. Ett bredare krav, med skarpa gränsvärden, skulle enligt förbundet skapa starkare incitament för återbruk och cirkulära processer.
– Att riva funktionella byggnader för att uppföra nya är resursslöseri och måste därför belasta klimatkalkylen. På samma sätt ska återförandet av demonterade byggdelar till återbruksmarknaden gynnas i klimatkalkylen, säger Margareta Wilhelmsson.
Sveriges Arkitekter vill också se tydligare regler i PBL för att minimera rivningar av befintlig bebyggelse. Huvudregeln bör vara att byggnader bevaras, inte att de får rivas.
ROT-avdraget kan bli styrmedel för klimatet
Ekonomiska styrmedel är avgörande för att driva förändring. Här lyfter förbundet särskilt ROT-avdraget som en nyckelfråga.
– ROT-avdraget i sin nuvarande form är en klimatbov, men det har potential att bli ett kraftfullt styrmedel om det riktas om till klimatförbättrande åtgärder och att det utvidgas så arkitekttjänster kan omfattas, säger hon.
Om arkitekttjänster inkluderas kan fler privatpersoner få tillgång till professionell hjälp att planera hållbara renoveringar som utgår från det befintliga – i stället för att byta ut fullt fungerande byggdelar.
Arkitekternas roll stärks
Om resurshushållning skrivs in i PBL kommer arkitekternas roll att förändras, menar Margareta Wilhelmsson.
– Arkitekterna blir ännu viktigare i de tidiga skedena, där de stora möjligheterna till resurshushållning finns. Det handlar om att förädla det redan byggda, tänka cirkulärt i designen och skapa byggnader som är enkla att förändra och demontera, säger hon.
Förbundet ser framför sig en byggsektor där förädling, ombyggnad och återbruk blir norm – och där arkitektens kompetens används för att förena klimatnytta med god gestaltning.
