Inga produkter i varukorgen.
Ny GHG-metod för fastighetsägare: Så räknar du utsläpp i scope 1–3
REDOVISNING Den nya GHG-metoden är mer praktisk, mer jämförbar – och bättre anpassad till CSRD och SBTi.
Rikard Silverfur. Foto: Adobe stock & Pressbild.
Fastighetsägarna lanserar nu en uppdaterad vägledning för hur fastighetsägare ska beräkna och rapportera sina utsläpp enligt GHG-protokollet. Det är den mest omfattande revideringen sedan den första versionen publicerades 2022 – och den kommer i en tid då både banker och investerare skärper kraven på klimatdata.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den nya vägledningen omfattar hela scope 1–3 och är framtagen i samarbete med 2050 Consulting. Ambitionen är att ge branschen ett enhetligt ramverk som både är revisionsbart och tillräckligt praktiskt för att användas av allt från mindre fastighetsägare till bolag som rapporterar enligt CSRD och sätter klimatmål via SBTi.
Branschen efterfrågade praktiska metoder
Fastighetsägarna inledde arbetet med en enkät till medlemmarna. Resultatet var entydigt.
– Det tydligaste behovet har varit att få ett mer heltäckande, mer praktiskt och mer konsekvent metodstöd för hur fastighetsägare ska beräkna utsläpp enligt GHG-protokollet, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Framför allt efterfrågade sektorn:
- bättre stöd för datainsamling, basår och periodisering
- tydligare gränser för hur energi ska fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäster
- ett ramverk som fungerar både för mindre bolag och aktörer med SBTi-åtaganden
- starkare koppling till CSRD och ESRS
Får ett sammanhållet ramverk
Den stora förändringen är att vägledningen nu utgår från ett komplett scope-perspektiv.
Den största skillnaden i praktiken är att fastighetsägare nu får ett sammanhållet ramverk för scope 1, 2 och 3. Det gör rapporteringen mer jämförbar, mer revisionsbar och enklare att använda i dialogen med både investerare och hyresgäster, säger Rikard Silverfur.
Det innebär också att skillnaderna mellan bolagens klimatbokslut minskar – något som länge försvårat jämförelser inom branschen och skapat frågetecken för banker och kreditgivare.
Scope 2 väntas bli het fråga
Även om vägledningen syftar till att stabilisera praxis väntas vissa delar väcka diskussion. Särskilt gäller det rekommendationen att använda nordisk elmix som standard vid beräkning av scope 2.
– Det innebär att vissa fastighetsägare, om de vill följa rekommendationen, kan behöva justera sina beräkningar jämfört med i dag, säger Rikard Silverfur.
Större tydlighet kring hyresgästens energi
En annan förändring gäller gränsdragningen mellan fastighetsenergi och hyresgästernas verksamhetsenergi. Den uppdaterade vägledningen gör nu en tydligare distinktion, vilket påverkar hur stora utsläpp som hamnar i scope 3.
Detta kan innebära att vissa bolag får betydligt större scope-3-utsläpp än tidigare – samtidigt som metodiken blir mer i linje med internationella standarder.
Kontrollansatsen kräver skarpare val
En av de mest principiella förändringarna gäller hur utsläpp ska konsolideras. Tidigare rekommenderade vägledningen finansiell kontroll. I den nya versionen tar Fastighetsägarna inte längre ställning – utan kräver att bolagen gör ett mer genomtänkt och konsekvent metodval.
– Det nya avsnittet om kontrollansatser rätar förhoppningsvis ut några frågetecken, men det gör också att bolagen behöver vara mer medvetna. Metodvalet påverkar hur utsläpp konsolideras i alla tre scope, säger Rikard Silverfur.
Det kan få stor betydelse för hur joint ventures, ROT-projekt och leasade tillgångar redovisas.
