Regeringen har tagit emot det tredje delbetänkandet från Miljötillståndsutredningen, En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122). Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan korta handläggningstider enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL, utan att ge avkall på rättssäkerheten.
Kortare miljöprocesser kan förändra spelplanen för hållbart samhällsbyggande
Politik Miljötillståndsutredningen vill kapa instanser, införa överklagandeavgifter och förenkla detaljplaneprocessen. I ett nytt delbetänkande till regeringen föreslås omfattande förändringar i hur miljö- och planärenden prövas – med direkt betydelse för byggföretag, arkitekter, kommuner och andra aktörer inom hållbart samhällsbyggande.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
För aktörer inom samhällsbyggnad handlar förslagen i praktiken om snabbare plan- och byggprocesser, färre överklagandeled – men också nya kostnader och förändrade riskbilder i tillstånds- och planeringsarbetet.
Tre övergripande förändringar
Utredningen föreslår tre större reformspår:
- Kortare instanskedjor – högst tre instanser i miljö- och planärenden
- Begränsade möjligheter till överprövning i sista instans
- Avgift för att överklaga beslut enligt miljöbalken och PBL
Syftet är att minska den totala tiden från första beslut till laga kraft, som i dag i vissa plan- och byggärenden kan uppgå till flera år.
Direkt till domstol i plan- och byggärenden
Ett av de mest långtgående förslagen rör överklaganden enligt plan- och bygglagen. I dag prövas kommunala beslut om bygglov, startbesked, slutbesked och tillsyn först av länsstyrelsen. Utredningen föreslår att denna instans tas bort.
I stället ska överklaganden gå direkt till mark- och miljödomstol. Enligt utredningen kan detta korta processen med tre till sex månader.
För byggföretag och exploatörer innebär det färre prövningsled – men också att den första överprövningen sker i domstol, med högre krav på juridisk precision redan från start.
Slutstation i Mark- och miljööverdomstolen
I dag kan Mark- och miljööverdomstolen i vissa PBL-mål tillåta att ärenden går vidare till Högsta domstolen. Den så kallade ventilen föreslås nu tas bort.
För samhällsbyggnadssektorn innebär det att Mark- och miljööverdomstolen blir sista instans i betydligt fler plan- och byggärenden. Utredningen bedömer att detta ökar förutsebarheten och kortar ledtiderna, men samtidigt minskar möjligheten till prejudikatprövning i Högsta domstolen.
Även miljöbalksärenden berörs
Motsvarande förändring föreslås för vissa kommunala tillsynsbeslut enligt miljöbalken. Även här ska länsstyrelsen tas bort som överprövande instans, och överklaganden i stället gå direkt till mark- och miljödomstol.
För verksamheter som berörs av tillsynsbeslut – exempelvis inom energi, infrastruktur eller industriellt byggande – kan detta innebära snabbare processer, men också mindre tid för dialog i förvaltningsled.
Avgift för att överklaga detaljplaner och tillstånd
Utredningen föreslår att det införs en överklagandeavgift:
- 1 000 kronor vid överklagande till mark- och miljödomstol
- 2 000 kronor vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen
Avgiften ska gälla bland annat överklaganden av detaljplaner, bygglov och miljötillstånd enligt 7, 9 och 11 kap. miljöbalken. Offentliga aktörer och personer med låg inkomst undantas.
Förslaget syftar till att minska antalet överklaganden som inte leder till ändring, men väcker samtidigt frågor om tillgången till rättslig prövning – något som sannolikt blir en central fråga i den fortsatta beredningen.
Förändringar i detaljplaneprocessen
Utredningen föreslår även flera förändringar som direkt berör den kommunala planeringen:
- Tydligare regler för samråd i detaljplaneprocessen
- Minskad samrådskrets, för att begränsa antalet aktörer som ska höras
- Enklare process för planeringsbesked
- Nya regler för plankostnadsavtal, för ökad transparens gentemot exploatörer
Däremot föreslås inga lättnader i kraven på vilka utredningar som behöver tas fram – exempelvis miljöutredningar – vid planläggning. Utredningen konstaterar att det snarare finns behov av bättre vägledning än sänkta krav.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028. Förslagen ska nu skickas på remiss och beredas vidare inom Regeringskansliet.
