Så minskar du klimatpåverkan i byggprojekt – konkreta lärdomar från Malmö

– Vår klimatspecialist Fredrik Dahlgren har hjälpt oss genom att ta fram en lista på vilka delar som påverkar klimatavtrycket mest, så att man lägger fokus på rätt saker, säger Annika Ingvarsson, projektingenjör på Skanska.

Stommen var en viktig del att arbeta med för att minska klimatavtrycket. 

– Det stora ligger i stommen. Den högre delen av huset har både stomme och fasad av betong, som kostar mycket koldioxid. Det har varit en lång diskussion med leverantören UPB som är riktigt duktiga på att leverera material med låg klimatpåverkan, säger Annika Ingvarsson. 

– Vi har i både betongfasad och platsgjutna delar arbetat in en klimatförbättrad betong med ungefär 30 procent lägre klimatpåverkan än standard, säger Annika Ingvarsson.

I stället för att byta material helt valde man i projektet att optimera konstruktionen. Genom att minska materialmängderna kunde utsläppen sänkas utan att tumma på funktion eller säkerhet.

– Vi gjorde ett rejält omtag vad gäller stommen genom att tunna ut bjälklagen och verkligen utmana huset. Från ursprungliga tjocklekar på HDF-plattor till att tunna ut dem 45 mm. Åtgärden resulterade i att vi reducerar den mängden betong som används, säger Annika Ingvarsson.

Samma princip användes i arbetet med bottenplattan. Här lades stor vikt vid detaljerade beräkningar för att undvika överdimensionering.

– En viktig del som vi gjorde när vi drog i gång bygghandlingsprojekteringen, det var att optimera och höja bottenplattan på huset. Det lades mycket tid och kraft på att verkligen finräkna, säger Annika Ingvarsson.

– Den kanske inte var den enklaste att utföra för produktionspersonalen, men vi sparade otroligt mycket betong och armering, säger Annika Ingvarsson.

Först i Sverige

Parallellt med arbetet i stommen har Skanska också drivit utvecklingen av material med lägre klimatpåverkan. En central del är fönsterlösningen, där profiler tillverkas av 100 procent återvunnet aluminium och glaset innehåller en stor andel cirkulerat material från tidigare byggnader. Projektet är första kunden i Sverige med lösningen.

Anders Karringer, fasadinköpare på Skanska, framhåller att den här typen av lösningar kräver att frågorna hanteras tidigt i processen, både för att säkra tillgång och för att hinna göra nödvändiga analyser.

– Man får inte vänta för länge på att beställa dessa produkter, så de här frågorna måste upp tidigt, säger Anders Karringer.

Tillgången på rätt typ av återvunnet material är en konkret utmaning. För glas handlar det inte bara om volym, utan också om kvalitet och hantering genom hela kedjan.

– Det krävs att väldigt mycket glas samlas ihop. Och det är inte glas som glas. Man kan inte ta glas från flaskor och liknande. Kvaliteten måste vara från fönsterglas. Det är många skeden som måste hanteras rätt och riktigt. För du vill inte kompromissa på glasprestandan, säger Anders Karringer.

Utöver materialval har även byggskedet varit i fokus. Genom att använda HVO-bränsle i arbetsmaskiner och transporter har projektet minskat utsläppen kopplade till produktionen.

– Till alla maskiner som vi använder i till exempel markarbeten, har vi HVO-bränsle. Vi har även till leveransen av stommen använt HVO-bränsle i den delen av transporterna som går på väg, säger Annika Ingvarsson.

Arbetet bygger vidare på erfarenheter från tidigare projekt, där lärdomar successivt har tagits vidare och utvecklats.

– Nästan allt det vi gjorde i ett tidigare projekt, Hyllie Terrass, har tagits med till projektet Regndroppen. Där har även ytterligare saker lagts till, säger Fredrik Dahlgren, klimatspecialist på Skanska. 

Samtidigt finns en tydlig riktning framåt, där ökat återbruk pekas ut som nästa steg.

– Om vi ska komma ännu längre så måste vi jobba mer med återbruket. Nästa steg som jag tittar på nu, är att använda återbrukade invändiga glaspartier exempelvis till kontorsrum, säger Annika Ingvarsson.

En tydlig erfarenhet från projektet är att arbetet kräver tid och att frågorna behöver drivas konsekvent genom hela processen.

– Det kommer att ta tid att nå våra hållbarhetsmål och vi måste fortsätta ställa frågor och fortsätta kämpa på i projekten. Detta även när det inte är medvind i vad som händer i vår omvärld. Om vi gör det bästa vi kan i projekten händer det mycket, säger Fredrik Dahlgren.

Det handlar också om att följa upp och inte nöja sig med första svaret.

– Det är viktigt att inte ge sig. Att inte bara ställa frågan en gång till samarbetspartners, utan fem gånger, säger Annika Ingvarsson.