Trafikverket förbereder nu sina första systemdemonstrationer med eldrivna maskiner och fordon i verkliga bygg- och underhållsprojekt. Syftet är att samla erfarenheter av hur elektrifieringen fungerar i praktiken – från produktion och logistik till energiförsörjning.
Bakom kulisserna på Trafikverkets elbyggen: ”Att tanka är enkelt – att ladda kräver planering”
ENERGI
Hur fungerar en eldriven hjullastare när det är tio minusgrader och långt till närmaste laddstolpe? Det är frågor Trafikverket vill ha svar på.
– Vi måste se hela systemet – hur maskiner, laddning och energiplanering hänger ihop, säger Magnus Lindgren, senior sakkunnig på Trafikverket.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Just nu tar vi fram underlagen för att kunna upphandla nio systemdemonstratorer – sju inom investeringsverksamheten och två inom underhåll, säger Magnus Lindgren, senior sakkunnig fordon och arbetsmaskiner på Trafikverket.
Målet är att förstå vad det innebär att bygga och underhålla med utsläppsfria maskiner och tunga fordon.
Vi behöver lära oss det tillsammans – beställare, entreprenörer, leverantörer – hela marknaden, säger han.
Från bränslebyte till systemskifte
Skillnaden mellan diesel och eldrift är mer än ett byte av energislag. Den påverkar hela produktionsplaneringen.
– Att gå från diesel till HVO är ett enkelt teknikskifte – tuta, tanka och kör. Men att gå från förbränningsmotor till eldrift är något helt annat. Då måste man tänka hela systemet, med energiförsörjning som en del av den dagliga produktionsplaneringen, säger Magnus Lindgren.
Med diesel kan maskinerna tankas på morgonen och köras hela dagen. Med eldrift måste laddningen planeras in i arbetet – både tidsmässigt och logistiskt. Det handlar om att förstå var, när och hur energin ska tillföras utan att tappa effektivitet.
Energiplanering blir nyckeln
För Trafikverket är energiplanering en central fråga i testerna. Hur påverkar laddningen produktiviteten? Ska man snabbladda på lunchen eller nattladda när maskinerna står stilla?
– För vissa maskiner kan det vara smartare att ta laddningen till maskinen än att flytta maskinen till laddningen. Det kan handla om mobila laddlösningar eller batteribyte på plats, säger han.
Liknande lösningar används redan i Nederländerna, där entreprenörer driver byggarbetsplatser med eldrivna maskiner utan fast elnätsanslutning. De laddar batteripack på natten och byter dem på plats – ”ungefär som man gör med en skruvdragare”, berättar Magnus Lindgren.
Tekniken går snabbt framåt
Utvecklingen har tagit fart de senaste åren.
– För bara fem år sedan var det inte många som pratade om större eldrivna arbetsmaskiner. Nu finns det 25–30 tons grävmaskiner som går på batteri. Utvecklingen går snabbt, och jag tror inte att vi är i mål än – tvärtom, det här kommer fortsätta förändras, säger han.
Elektrifieringen innebär inte bara lägre utsläpp, utan också bättre arbetsmiljö. Elmaskinerna är tystare och bidrar till renare luft – något som gör stor skillnad både för förare och för omgivningen.
Kostnaderna närmar sig varandra
Frågan om ekonomi är central för alla entreprenörer. Magnus Lindgren ser tydliga trender som pekar mot att eldrift blir alltmer konkurrenskraftig.
– Vi ser två trender: det fossila blir dyrare, och batterielektrifieringen billigare. När produktionen av eldrivna maskiner går från små serier till storskalighet kommer priset per maskin att sjunka. Någonstans möts de här kurvorna.
Trafikverket hoppas att de kommande demonstrationerna ska ge underlag för framtida upphandlingar och kravställning.
– Som stor beställare kan vi bidra till att höja kunskapen och driva på omställningen. I bästa fall blir tekniken konkurrenskraftig av sig själv – men det kan också behövas incitament för att få fart på marknaden innan den rullar av egen kraft, säger Magnus Lindgren.
Mot utsläppsfria entreprenader
Systemdemonstrationerna planeras att upphandlas under 2026 och 2027. Målet är att samla tillräckligt med erfarenheter för att ta fram relevanta krav på nollutsläppsmaskiner och fordon i framtida entreprenader.
– Vi vill förstå vad som fungerar, vad som behöver utvecklas och vilka hinder som finns. När vi kan visa att det går – då kan hela marknaden följa efter, säger han.
