Data i sopkärlen: Så kan avfallshanteringen optimeras

– I november gjorde vi ett uppköp av Bintel. Där har vi nu kombinerat vår sensor med deras Insight-lösning, som ger rekommendationer om vilken typ av behållare och vilka kärl man bör ha i miljörummet för att få en så optimal uppsättning som möjligt. Det görs helt automatiskt med hjälp av data, säger Nora Sørsdahl, vd på Reen.

Reens lösning adresserar både kostnads- och hållbarhetsutmaningar i avfallshanteringen, där effektivare insamling kan bidra till både minskade utsläpp och bättre resursutnyttjande.

– Det problem vi löser handlar om att göra avfallshanteringen mer lönsam och mer hållbar. Sverige är också ett väldigt bra land i det avseendet, eftersom man är duktig på att ta till sig ny teknik. Det gör Sverige till en bra utgångspunkt för vår expansion, säger Nora Sørsdahl.

Från schema till behovsstyrning

Traditionellt har avfall hämtats enligt fasta intervaller, oavsett hur fulla behållarna är. Det innebär att transporter kan ske i onödan, samtidigt som vissa behållare riskerar att bli överfulla.

– Tidigare har avfall hämtats enligt fasta scheman, inte efter behov. I värsta fall har man haft fel typ av kärl och därmed betalat mer än nödvändigt för avfallshanteringen, säger Nora Sørsdahl.

Reens lösning bygger i stället på kontinuerlig datainsamling. Genom att mäta fyllnadsgrad i realtid skapas ett underlag för att fatta mer precisa beslut om när avfall faktiskt behöver hämtas.

– Sensorn mäter avfallet i behållaren varje timme och kontrollerar om något har förändrats som gör att avfallet behöver hämtas, säger hon.

Datainsamlingen kopplas sedan till planeringen av insamlingen. I stället för fasta rutter optimeras körningarna löpande utifrån behov, där både fyllnadsgrad och geografiska förutsättningar vägs in.

– Genom att hämta så mycket avfall som möjligt med färre körda kilometer kan vi både minska klimatutsläppen och sänka kostnaderna för avfallsinsamlingen, säger Nora Sørsdahl.

Systemet ger också en mer detaljerad och kontinuerlig överblick över hur avfall genereras och hanteras i en verksamhet eller kommun.

– Du kan se fyllnadsgrader över tid, jämföra hur mycket avfall som har samlats in och få en realtidsöversikt över hela kommunen. Du kan också följa hur insamlingen faktiskt har gått till, till exempel hur fulla behållarna var vid tömning och hur rutterna har körts, säger hon.

Effekt på beteende, kostnader och klimat

Effekterna handlar inte enbart om transportoptimering, utan också om hur data påverkar beslut och arbetssätt i verksamheter. När information om fyllnadsgrad, insamling och beteenden blir synlig förändras också hur organisationer prioriterar och agerar, berättar Nora Sørsdahl.

– Jag tror att det skapar en helt annan medvetenhet. När data faktiskt visar vad man gör så förändras beteendet. Man fattar bättre beslut och blir mer medveten om sina handlingar, säger hon.

I de miljörum där systemen används syns också förändringar i hur avfallet sorteras. Enligt Nora Sørsdahl ökar återvinningsgraden över tid när användarna får bättre insyn i sitt eget avfall.

– De miljörum som börjar använda systemet har ofta en återvinningsgrad på omkring 50 procent. Efter en tid har de ökat den till 70 till 80 procent, vilket är en tydlig förbättring, säger hon.

För Nora Sørsdahl är digitaliseringen en central del av omställningen.

– Digitalisering behöver inte vara något skrämmande. Det kan vara något väldigt positivt. Jag tror att det är så vi kan gå från en linjär till en cirkulär ekonomi. Det handlar mycket om kulturförändring. Om vi inte har data genom hela värdekedjan vet vi inte vad som händer och då fortsätter vi bara som tidigare, säger Nora Sørsdahl.