Fossilfritt Sverige: Onödiga transporter måste bort

FOSSILFRIHET Av de 27 åtgärdsförslag som Fossilfritt Sverige lämnade över till regeringen tidigare i veckan rör sju stycken bygg- och anläggningssektorn. För att byggindustrin ska kunna använda bergkross, gammal betong och asfalt direkt i nybyggnation föreslås nya definitioner och regler för klassning av avfall.

Fossilfritt Sverige: Onödiga transporter måste bort
Svante Axelsson Foto: Oskar Omne

Den 28 oktober lämnade Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, över 27 åtgärdsförslag till miljö- och klimatminister Isabella Lövin, och näringsminister Ibrahim Baylan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Förslagen är ett inspel till den klimathandlingsplan som regeringen ska lägga fram senare under hösten. Sju stycken av förslagen rör bygg- och anläggningssektorn.

Kan definieras som resurser istället för avfall

För att öka cirkulariteten inom byggsektorn föreslås nya definitioner och regler för klassning av avfall .
– Det handlar främst om att få bort en massa onödiga transporter, säger Svante Axelsson.

Han påpekar att mycket av det som idag definieras som avfall istället skulle kunna omvandlas till resurser direkt på byggplatserna.

– Men spränger och åker iväg med bergkross, och kommer tillbaks med makadam. Även mycket asfalt skulle kunna bli ny asfalt på plats. Mycket kan vinnas genom att vi omdefinierar vissa avfall som resurser, säger han.

Inför att det år 2022 införs krav på klimatdeklarationer för nya byggnader föreslås att dessa krav även ska innefatta ett livscykelperspektiv. För att klimatberäkningarna ska göras så tidigt som möjligt i byggprocessen.
– Marknaden är satt ur spel, det går inte att välja utifrån dessa parametrar idag, säger Svante Axelsson.

Branschen vill även se en öppen databas med klimatdata som är livscykelbaserade, kvalitetssäkrade och representativa för bygg- och anläggningssektorn i Sverige.

Staten behöver vara en duktig konsument

För de tyngre utsläpparna, som exempelvis värmesektorn och cementindustrin kommer det enligt Fossilfritt Sverige att krävas en CCUS-strategi (Carbon capture, utilisation and storage). Förslaget är att Energimyndigheten  utreder om marknadspotential, hinder och möjligheter för detta.

Investeringskostnaderna för CCS-anläggningar (Carbon Capture Storage) är höga och riskfyllda. Men enligt Svante Axelsson kommer själva kostnaden för koldioxidlagring, när anläggningen väl är på plats, kunna likställas och kvittas mot vad utsläpparna idag betalar för utsläppsrätter och koldioxidskatter. Det finns önskemål om statlig hjälp med investeringskostnaderna för CCS- anläggningarna.

– Men främst behöver staten vara en duktig konsument. 30 procent av cementen används idag till vägar och järnvägar. Genom att köpa klimatneutral cement minskar man risken för de kostsamma investeringarna, säger Svante Axelsson.

På frågan av vilken av aktörerna inom byggsektorn som kräver störst omställning och hjälp svarar Svante Axelsson att det är just cementindustrin.
– Den är klurigast, där råder det störst oklarhet om finansiering, av både CCS-teknik och elektrifiering av tillverkningen, säger han.

Fossilfritt Sverige kommer  strax att påbörja arbetet med att utreda eventuella resurskonflikter mellan de olika färdplanerna.
– Vi kommer titta på alla färdplaner horisontellt, då vi vet att det finns mycket press på vissa resurser som exempelvis bioenergin, säger han.

Fakta

Fossilfri konkurrenskraft för bygg- och anläggningssektorn

1. Uppmuntra konvertering för utfasning av fossila bränslepannor i byggnader, förslagsvis genom en utskrotningspremie under en tidsbegränsad period.

2.  Möjliggöra minskad avfallsmängd och ökad cirkularitet genom att utveckla avfallsdefinitioner och regler för klassning av avfall genom tydligare
myndighetsvägledning.

3. Inför krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, förslagsvis bör en klimatberäkning göras i ett tidigt skede av byggprocessen.

4. Säkerställ att lämplig myndighet snarast tillhandahåller och förvaltar en öppen databas med generiska klimatdata som är livscykelbaserade, kvalitetssäkrade och representativa för bygg- och anläggningssektorn i Sverige. Förslagsvis bör på motsvarande sätt även emissionsfaktorer för växthusgaser för olika energikällor och energibärare tillhandahållas.

5. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att ta fram End-of-Waste-kriterier för
ballastmaterial.

6. Lägg fram en CCUS-strategi (Carbon capture, utilisation and storage), förslagsvis genom att ge ett uppdrag till Energimyndigheten om marknadspotential, hinder
och möjligheter för CCUS.

7. Tillsätt snabbutredning om öppna data som kan stödja global hållbarhet. Data som bör ingå är exempelvis geodata, fastighetsdata och mobilitetsdata.

Läs rapporten här

Arkitektur

Energi

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Social hållbarhet