Framsteg i byggsektorns klimatarbete – men utmaningar kvarstår

Arbetet märks tydligast i de tidiga skedena av byggprocessen där klimatoptimering, livscykelperspektiv och ökade krav i upphandlingar får allt större genomslag. Genom hela värdekedjan, från byggherrar och konsulter till entreprenörer, installatörer och fastighetsägare, pågår insatser för att minska klimatpåverkan genom exempelvis återbruk, effektivare materialanvändning, elektrifiering och energieffektivisering. Rapporten pekar på att sektorn rör sig i rätt riktning mot målet att halvera utsläppen till 2030 jämfört med 2015 och nå klimatneutralitet till 2045, men också att omställningen behöver skalas upp för att få fullt genomslag.

Enligt Danielle Zachrisson, näringspolitisk expert på Byggherrarna, visar rapporten tydligt att arbetet nu i högre grad handlar om genomförande än om ambitioner.

– Jag tycker att den viktigaste slutsatsen i rapporten är att klimatarbetet och effekterna flyttats från ambition till genomförande. En stor andel av aktörerna har satt klimatmål och följer upp dem och skriver att de integrerar klimatkrav i tidiga skeden och i upphandling. Jag tycker också att det är väldigt spännande att det är många som undersöker möjligheterna att utveckla befintliga byggnader och anläggningar innan man bygger nytt. Det tycker jag också är en indikation på att omställningen pågår, säger Danielle Zachrisson.

Hon pekar samtidigt på att rapporten visar en tydlig samsyn kring vilka hinder som återstår.

– Jag tycker att samstämmigheten kring hindren är intressanta. Oavsett roll så lyfts exempelvis utmaningen med att skala upp piloterna och samla in kvalitativa data. Det visar att ambitionerna är tydliga, nu handlar det om att utveckla fungerande verktyg och arbetssätt, säger Danielle Zachrisson.

Strukturella hinder bromsar omställningen

Trots många positiva exempel visar rapporten att omställningen bromsas av flera strukturella hinder. Aktörerna beskriver hur kunskapsluckor och svårigheter att sprida erfarenheter från pilotprojekt gör att lösningar inte alltid når bred tillämpning. Bristande och ojämn kravställning i olika led av värdekedjan gör att klimatförbättrande åtgärder ibland prioriteras ned till förmån för kortsiktig kostnadseffektivitet, och tillgången till tillförlitliga klimatdata är fortfarande begränsad, särskilt när det gäller utsläpp i leverantörsled.

Rapporten efterlyser tydligare och mer långsiktiga styrmedel som kan skapa förutsägbarhet och stärka incitamenten för investeringar i klimatsmarta lösningar. Samtidigt visar flera projekt att stora utsläppsminskningar redan är möjliga när arbetet drivs systematiskt och i nära samverkan mellan aktörer. 

– Det är många som vill ställa om. Men instrumenten och marknadsförutsättningarna ligger inte alltid i linje med den ambitionen. Exempelvis lyfts i rapporten ett ansträngt konjunkturläge utmaningar med att prioritera åtgärder som initialt innebär en högre kostnad, säger Danielle Zachrisson.

Byggherrarna arbetar enligt Danielle Zachrisson på flera sätt för att stötta sina medlemmar i omställningen, bland annat genom fokus på digitalisering och klimatdata.

– Vi har haft fokus på digitaliseringsfrågan och vikten av tillförlitlig och transparent klimatdata. Det ska vara lätt att göra hållbara materialval och därför arbetar vi för att bland annat etablera ett branschgemensamt arbetssätt för digital rapportering av miljödata. Digitala arbetssätt gör också att vi kan skapa spårbarhet och bättre kontroll över exempelvis materialflöden och transporter på byggarbetsplatsen. Det förenklar även uppföljning och redovisning av miljö- och klimatkrav, säger Danielle Zachrisson.

– Utöver det arbetar vi givetvis också med att försöka skapa långsiktiga och bra spelreglerna som främjar omställningen, säger Danielle Zachrisson.