Klimatkraven skärps – så rustad är fastighetssektorn för nästa steg

– Tanken är att vi gör en sorts grundanalys som är lika för de här branscherna, och sen applicerar man det på vad det innebär för kreditmarknaden och aktiemarknaden, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank och en av författarna bakom rapporten. 

Majoritet har klimatmål – färre når scope 3

Enligt rapporten har 59 procent av de analyserade bolagen klimatmål validerade av Science Based Targets Initiative. Totalt 63 procent har mål som omfattar scope 3-utsläpp, det vill säga utsläpp i värdekedjan. Bankens genomgång visar att 68 procent av bolagen minskade sina direkta utsläpp (scope 1 och 2) under 2024, medan 41 procent minskade sina absoluta scope 3-utsläpp. 

Louis Landeman beskriver en tydlig utveckling de senaste åren:

– Dels har bolagens rapportering blivit mycket bättre. Dels har man rapporterat om mer saker. Och så tycker jag att man  är mycket mer engagerad i klimatmål.

Han menar att värdekedjeperspektivet har stärkts. Samtidigt är det färre som ligger i linje med sina mål för scope 3, enligt honom.

Rapporten konstaterar att Norden har en bättre startposition än stora delar av Europa, främst tack vare fossilfri energimix och utbyggd fjärrvärme.

Utsläppen från energianvändning i byggnader har minskat kraftigt sedan 2005 i flera nordiska länder.

Men det räcker inte.

EPBD-direktivet innebär bland annat att de sämst presterande byggnaderna måste renoveras, att nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader och att solenergiinstallationer successivt blir obligatoriska.

För att nå målen uppskattar tankesmedjan Bruegel, enligt rapporten, att EU behöver investera cirka 297 miljarder euro per år i energirenoveringar fram till 2030. Investeringsgapet bedöms till omkring 134 miljarder euro per år under perioden 2024–2027.

Transparensen brister

Trots förbättrad klimatrapportering pekar rapporten på betydande brister i transparensen, särskilt kring energiprestanda i fastighetsportföljer och investeringar i energieffektivisering.

– Transparensen generellt är ganska låg kring det här och vi som utomstående tycker att man skulle vilja ha mer transparens kring energiprestandan hos fler bolag.

Flera fastighetsbolag redovisar inte hur stor andel av portföljen som ligger i olika energiklasser, EPC. Utan den uppdelningen blir det svårt att bedöma framtida investeringsbehov kopplat till de sämst presterande byggnaderna, menar Louis Landeman. 

– Det man skulle vilja se är att man inte bara redovisa investeringar i sina fastigheter som en klumpsumma, utan att vara tydlig med det här: de här investeringarna har vi gjort i energiförbättrande åtgärder.

Han fortsätter:

– Jag skulle gärna se att man dels bröt ner det lite mer och även, om man kan, gav någon indikation på vad lönsamheten har varit i kampen med energirenoveringar.

Enligt Louis Landeman är det i dag svårt att avgöra hur mycket som faktiskt läggs på energieffektivisering.

– Ska man göra någon form av skattning på okej hur mycket investerar vi då i energiförbättringar? Det går ju faktiskt inte att se för de flesta bolag, skulle jag säga. 

Bankerna kan driva på

I rapporten lyfts även finansieringsfrågan. Fastighetsbolag med många byggnader i de lägsta energiklasserna kan få svårare att låna.

– Jag tror allt fler banker nu börjar säga att ska vi vara med och finansiera så vill vi också se vad er plan är för att adressera det här och hur ni ska förbättra de här fastigheterna, avslutar han.