Planeringsfällan: När träd försämrar stadens luft

– Växtlighet har ofta en positiv effekt, särskilt när det gäller partiklar. Men det är viktigt att förstå att effekten beror på hur man placerar och utformar den, säger hon.

Flera faktorer spelar in

I forskningsprojektet har man studerat hur träd påverkar luftföroreningar i stadsmiljö genom tre huvudsakliga mekanismer: dels genom att föroreningar fastnar på blad och barr, dels genom hur träden påverkar luftflöden och dels hur växtlighet tar upp kvävedioxid.

– Det går inte att bara säga att träd renar luften eller att de stänger in föroreningar. Båda sakerna kan ske samtidigt, och då avgör sammanhanget vad nettoeffekten blir, säger Malin Gustafsson.

Hon beskriver en forskningsdebatt där riskerna ibland får stort utrymme, men menar att fokus behöver flyttas till hur grönskan planeras och utformas, snarare än om den ska finnas eller inte. 

En viktig slutsats är att växtlighet är effektiv när det gäller att minska halter av partiklar från trafikens slitage på väg, däck och bromsar. För kvävedioxid är sambanden mer beroende av artval, kronans täthet och hur träden påverkar luftomblandningen i ett specifikt gaturum. 

– I de flesta fall fungerar inte träd som något lock. Men i väldigt täta och trånga miljöer kan man få lokala effekter där ventilationen försämras, säger Malin Gustafsson.

Träd tar effektivt upp partiklar på löv och barr – men mättas det? 

– Vissa luftföroreningar kan vid höga halter skada vävnaden i bladen, men sådana nivåer är ovanliga i Sverige. Partiklar som fastnar på blad och barr tvättas dessutom bort av regn eller kan blåsa bort. Samtidigt flyttas de då vidare i miljön, vilket gör att man behöver se effekterna i ett större sammanhang, säger Malin Gustafsson. 

Lövets yta spelar roll

Vilka träd är bäst att plantera då? Lövytans struktur spelar in, säger Malin Gustafsson. 

– Löv som är lite skrovliga, håriga, stela med mycket vax tar upp mycket mer partiklar än exempelvis lönnlöv som är blankt och lite slappt. 

En annan poäng är att trädens ålder påverkar, påpekar Malin Gustafsson. Stora, etablerade träd spelar en större roll än nyplanteringar. 

– Stora, etablerade träd har betydligt större effekt än nyplanterade. Det tar ofta flera decennier innan träd utvecklar stora kronor och når sin fulla potential när det gäller till exempel partikelupptag, säger Malin Gustafsson.

Ytterligare en aspekt är säsongen. I svenska städer är partikelhalterna ofta som högst tidigt på våren, när dubbdäcksdamm och sandning virvlar upp – samtidigt som många lövträd ännu saknar blad. Av den anledningen är det bra att satsa på barrträd, som tar upp partiklar året runt. 

– Eftersom luftkvalitet är ett viktigt mål behöver man också fundera på hur grönskan fungerar under den period då problemen är som störst, säger Malin Gustafsson. 

Tre tips om träd och luftkvalitet i stadsmiljö

• Planera grönska efter plats

Växtlighet förbättrar ofta luftkvaliteten, särskilt för partiklar, men effekten beror på placering och utformning. I trånga gaturum krävs mer eftertanke för att inte försämra ventilationen.

• Bevara och värdera stora, etablerade träd

Äldre träd med stora kronor har betydligt större effekt än nyplanteringar. 

• Tänk säsong – vårens partiklar kräver vintergrön strategi

Partikelhalterna är ofta som högst tidigt på våren när lövträd saknar blad.