Inga produkter i varukorgen.
Guide: Här är argumenten för att bryta bilnormen – och bygga gator för människor
Verktyg
Trots politiska mål om klimat och stadsliv planeras svenska gator fortfarande främst för biltrafik. Nu lanseras en forskningsbaserad guide och digitalt verktyg som ska ge stöd att prioritera om.
– Det är inte fluff, utan finns tydligt stöd i forskningen och går att räkna på, säger Katarina Borg, projektledare på Rise.
Foto: Adobe Stock/Pressbild.
I dag upptar gator mellan 20 och 30 procent av ytan i svenska tätorter. Till stor del används denna yta för biltrafik. Det är något forskarna bakom projektet Gatans värden vill förändra. Med stöd från Vinnova har forskningsinstitutet RISE och konsultföretaget Spacescape tagit fram både ett digitalt planeringsverktyg och en guide som samlar vetenskapligt förankrade argument för varför gatan behöver omvärderas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Trafikprognoser är fortfarande väldigt styrande när vi planerar och bygger om gator. De är svåra att ifrågasätta, eftersom det är så tydliga siffror. Det har saknats motsvarande verktyg och forskningsbaserade argument för andra värden och funktioner. Med den här guiden vill vi vända på det och ge planerare stöd att fatta beslut som faktiskt speglar det vi vill uppnå, säger Katarina Borg.
Hon pekar på att många svenska kommuner har starka ambitioner för stadsliv, klimat och folkhälsa, men att det ofta tar stopp i praktiken.
– Man har mål om att minska biltrafiken, men planerar ändå för att den ska öka. Det är ett systemfel, säger hon.
Ska hjälpa Sverige att komma ikapp
Utvecklingen i Europa visar en annan väg. I Paris har man till exempel kraftigt reducerat biltrafiken på Champs-Élysées och planerar för att omvandla ringleden med mer plats för gångtrafik, träd och vistelseytor.
Förhoppningen är att den nya guiden ska bidra till att Sverige kommer i kapp. Den är uppbyggd kring gatans olika beståndsdelar – gångbanor, cykelbanor, träd, flexytor – och visar vad varje del kan bidra med utifrån stadsliv, hälsa, miljö, trygghet och ekonomi.
– Vi har försökt göra det enkelt. Det ska vara lätt för en stadsplanerade och trafikplanerare att ha med sig guiden och hitta vetenskapligt grundade argument och fakta, säger Katarina Borg.
Stora samhällsvinster med hållbara gator
Forskningen som ligger till grund för guiden visar tydligt att gåvänliga gator ger breda samhällsvinster. De främjar fysisk och psykisk hälsa, stärker lokal handel, bidrar till trygghet, minskar stress och förbättrar luftkvalitet. De kan också höja fastighetsvärden och ge staden ett mer levande uttryck.
Digitalt verktyg för bättre beslutsunderlag
I det digitala verktyget, Streetmeter, kan planerare testa olika utformningar och direkt se hur de påverkar tillgänglighet, grönstruktur, trafiksäkerhet och sociala värden. Malmö, Stockholm, Umeå och Eskilstuna har deltagit i utvecklingen och testat verktyget i praktiken.
– Kommunerna har testat det och gett oss jättebra feedback. Tanken är att man ska kunna fatta beslut med bättre underlag, säger Katarina Borg.
Bilnormen kan vara på väg bort
Även om Sverige ligger efter internationellt ser Katarina Borg tydliga tecken på att något är på väg att förändras. I många kommuner diskuteras möjligheten att omvandla trafikleder till stadsgator som inbjuder till att gå, cykla och vistas. Flera projekt är på gång runt om i landet. Katarina Borg lyfter bland annat planerna på att omvandla Stockholms södra infart, Södertäljevägen, till en stadsboulevard.
– Genom att synliggöra gatans potential hoppas vi att Streetmeter och guiden till gatans värden ska bidra till att fler gator omvandlas. Det känns lätt fluffigt när man pratar om sociala och miljömässiga värden. Men det är inte fluff, utan finns tydligt stöd i forskningen och går att räkna på. Och nu har vi ett enkelt sätt att visa det på, avslutar Katarina Borg.
