När Tidningskvarteren i Marieberg byggs om till digital testbädd blir området först i Sverige att pröva hur ett kvarter kan fungera som en sammanhållen dataplattform. Bakom pilotcaset står Sweco, Mälardalens universitet, Stockholms stad och fastighetsägaren Areim – tillsammans med 38 europeiska partner i EU-satsningen NexTArc.
Nytt pilotkvarter ska bryta datasilos
DIGITALISERING Ett helt kvarter i Stockholm ska nu kartläggas, kopplas ihop och analyseras som ett cirkulärt system.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Projektets kärna är en digital tvilling som ska samla och visualisera data om energi, mobilitet, lokalutnyttjande och resursflöden. Ambitionen är att ge staden och fastighetsägare en gemensam lägesbild som i dag inte existerar.
”Vi når ner till energianvändning per medarbetare och dag”
– Digitaltvillingen är anpassad efter behovsägarnas frågor. Vi samlar data som inte finns samlat i dag och kan skräddarsy dataset för specifika beslut, säger Charlie Gullström, FoI-strateg på Sweco och adjungerad professor i cirkulär ekonomi vid Chalmers.
Ett av målen är att kunna optimera energianvändningen på kvartersnivå – inte byggnad för byggnad, utan som ett sammanhängande energisystem.
Det innebär att fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag kan få helt nya insikter: energibehov per medarbetare, effekttoppar kopplade till rörelsemönster, eller hur restvärme från en verksamhet kan användas av en annan.
– Vi ser på kvarteret som ett cirkulärt urbant system. Det här är delningsekonomi på riktigt – men med energi, ytor och resurser, säger Charlie Gullström.
Konkret verktyg för CSRD och driftoptimering
Digitaltvillingen ska också fungera som beslutsstöd för hållbarhetsrapportering. Mobilitetsdata, pendlingsmönster och energiflöden är delar som väger tungt i CSRD.
– En fastighetsägare skulle direkt kunna hämta hållbarhetsdata från kvarteret. Det här sparar tid och kan minska kostnader över tid, särskilt när det kombineras med prediktiva modeller för energibehov, säger hon.
Exempel som redan testas i området är den urbana odlingsaktören Swegreen, som använder koldioxid från kontorsplanen i DN-skrapan för sin hydroponiska produktion – ett konkret exempel på urban symbios mellan byggnader och verksamheter.
Bryter silos i stadens förvaltningar
Stockholms stad ser pilotcaset som ett sätt att kombinera data mellan förvaltningar, i linje med klimatmålen i stadens Klimathandlingsplan.
– Det handlar om att etablera ett nytt arbetssätt. Silos är ett av de största hindren för en datadriven stad. Här kan vi testa förvaltningsövergripande processer i full skala, säger hon.
På individnivå finns även potential för nya tjänster: planering av resor, laddning, transporter eller möten baserat på realtidsdata om väder, nyttjandegrad, trafik och luftkvalitet.
Tillit som nyckelresurs
En central fråga är hur företag, boende och förvaltningar ska vilja dela data. Det är här kvartersnivån kommer in.
– Tillit byggs lättare i mindre system. Vi vill förstå hur datadelning och resursdelning fungerar i praktiken när aktörer faktiskt känner varandra. Det är en viktig pusselbit för en cirkulär ekonomi, säger Charlie Gullström.
Restvärme, outnyttjade ytor eller lokaler kan bli testområden för nya affärsmodeller, exempelvis dynamisk hyressättning baserad på faktisk användning.
Del av europeisk storsatsning
Pilotcaset i Marieberg är en av tre testbäddar inom NexTArc – tillsammans med Istanbul och Madrid/Modena. Fokus ligger på robusta och hållbara städer med energieffektivisering, elektrifiering, hållbar mobilitet och datasäkerhet i centrum.
– Vi har forskare från tio länder och en bredd av teknikområden – från datachips och sensorer till stadsplanering och cirkulär ekonomi. Swecos roll är central eftersom de jobbar närmast slutanvändarna, säger Baran Curuklu, projektledare för NexTArc och forskare vid Mälardalens universitet.
Hälsa, grönska och prototyper i stadsrummet
Utöver dataflöden ska projektet också testa fysiska prototyper i stadsrummet. Marieberg pekas ut som en stadsdel med stor potential – mycket skolungdomar, blandad bebyggelse och en övervikt av asfalt och hårdgjorda ytor.
Tanken är att tillfälliga installationer ska bidra till grönare miljöer, fysisk aktivitet och ökad trivsel – samtidigt som data från användningen integreras i den digitala tvillingen.
Testperiod fram till 2028
Projektet finansieras av Vinnova och EU-programmet Chips JU och löper 2025–2028. Under perioden ska olika scenarier testas, utvärderas och skalas – med siktet inställt på att skapa en modell för cirkulär kvartersutveckling som fler städer kan använda. – Vårt mål är att visa hur digitalisering och aktörssamverkan kan skapa en mer robust, cirkulär och demokratistärkande stad. Och att göra det i praktiken, tillsammans med de som bor och verkar här, säger Charlie Gullström.
