Reportage: Hållbar digital infrastruktur

Hållbart Samhällsbyggande är på plats för att besöka Ecodatacenter, ett datacenter som tack vare sitt hållbarhetsfokus lyckats växa snabbt och knutit avtal med flera stora globala aktörer. Datacenter är avgörande för att alla de onlinetjänster vi använder dagligen ska fungera – sociala medieplattformar, filmer och TV-serier, e-handelswebbplatser, lagring av våra egna bilder och videor och mycket annat.

Isabelle Kemlin är affärs- och innovationschef på forskningsinstitutet Rise. Hon är också vice ordförande i den svenska datacenterbranschföreningen, SDIA.

– Hållbarhet är helt avgörande för datacenter och digital infrastruktur. Sverige och Norden ses globalt som ledande inom dessa områden, främst på grund av vår fossilfria elproduktion och det kalla klimatet, säger hon till Hållbart Samhällsbyggande

Vidare förklarar hon att det som ofta kallas ”molnet” egentligen är fysiska byggnader fyllda med servrar som vi kan lagra data på. Hon betonar också att den vanliga bilden av datacenter som energislukande miljöbovar är missvisande. – Den digitala och den gröna omställningen hör ihop och är beroende av varandra. Digitala lösningar spelar redan idag en avgörande roll för branscher och sektorer som strävar efter mer hållbara processer och produktioner. Men för att använda AI och andra digitala applikationer behöver vi också en stark digital infrastruktur, säger hon.

Isabelle Kemlin påpekar också att själva datacenteranläggningarna bara står för cirka 10-20 procent av energiförbrukningen, medan resten är relaterad till själva datan – alltså innehållet och dess bearbetning.

– Oavsett om det är en video av Ronaldinho som gör ett imponerande mål, en kattvideo eller en SOS-central som behöver vara tillgänglig dygnet runt, så passerar allt genom ett datacenter. Men det är själva datan som faktiskt kräver energi för att lagras och bearbetas, säger hon.

Enligt rapporten ”Hållbar tech & Tech för klimatet” skapades, insamlades, kopierades och konsumerades uppskattningsvis 64,2 zettabyte (triljarder gigabyte) data år 2020. Samtidigt bedöms den installerade effekten för alla svenska datacenter växa med 13 procent årligen till år 2025. – Det är viktigt att även lyfta fram nyttan av de tjänster som datacenter möjliggör. Till exempel att hålla teamsmöten online i stället för att flyga eller ta bilen. Även om vi som arbetar inom detta område är medvetna om fördelarna, behöver vi också informera och utbilda allmänheten om dem, avslutar Isabelle Kemlin.

I Falun möter vi John Wernvik, marknadschef på Ecodatacenter. Han förklarar att olika datacenter har olika specialiseringar, och anläggningen i Falun är särskilt inriktad på AI och high-performance computing. Här lagras således inga mejl eller kattvideos.

– Många kunder vänder sig till oss för att vi har utvecklat ett hållbart system för att hantera hög beräkningskapacitet. Till exempel använder biltillverkaren BMW våra tjänster för att simulera krocktester. York University är också en av våra kunder, de bedriver sin klimatforskning här. Beräkningarna kräver stora mängder energi och ett genomsnittligt datacenter i Storbritannien släpper ut cirka 50 gånger mer koldioxid än det här i Falun, säger han.

John Wernvik förklarar att företaget snabbt har etablerat sig på den internationella arenan och att de strävar efter att ta en ledande roll i den gröna omställningen kopplad till digitaliseringen.

Datacentret i Falun är byggt med korslimmat trä, vilket har ett lägre koldioxidavtryck jämfört med traditionella material som betong och stål. Dessutom har Ecodatacenter utvecklat en lösning för värmeåtervinning. Överskottsvärmen som genereras av datan används för att värma hushåll och bidrar även till processen för att torka pellets på anläggningen hos Falun Energi och Vatten, som ligger i närheten.

– Vi skickar även månatliga klimat- och vattenrapporter till våra kunder, som de kan integrera i sin hållbarhetsrapportering. Rapporten innehåller information om kundens energi- och vattenkonsumtion, deras del av byggnadens fotavtryck och återvunnen värme, säger John Wernvik.

Datacentrets fokus på hållbarhetsfrågor har lockat internationell uppmärksamhet och resulterat i en ökande ström av företag som väljer att placera sina data i Falun. Efter att användningen av artificiell intelligens tog fart vid årsskiftet har efterfrågan ökat ytterligare.

– Under 2023 säkrade vi 7 miljarder kronor i kapital för att möjliggöra en fortsatt expansion. Just nu investerar vi stora summor i anläggningen i Falun, vilket kommer att göra den till ett av Sveriges största datacenter.

Rent konkret innebär expansionen att anläggningen mer än fördubblar sin kapacitet, förklarar John Wernvik.

Samtidigt som Ecodatacenter investerar i Falun, bygger de även ett nytt datacenterkomplex i Östersund. Etableringen beräknas kosta 18 miljarder kronor, och spillvärmen från datacentret ska användas för att producera mat.

– Det är ett samarbete mellan Jämtkraft, Östersunds kommun och företaget Wa3rm. Det nya datacenterkomplexet förväntas bli ett av Sveriges största. Dessutom planeras storskalig livsmedelsproduktion i anslutning till datacentret, vilket kommer att öka Sveriges självförsörjning av livsmedel och skapa många nya arbetstillfällen, säger John Wernvik.

Just nu inväntar de miljötillstånd, och den första etappen förväntas vara klar 2027.

På anläggningen i Falun blir det snabbt uppenbart att säkerhetsnivån är mycket hög. En yttre mur av stenblock och pollare, elstängsel och dubbla lager av helsvetsade stålstängsel utgör ett yttre skal. På insidan finns rigorösa larmsystem, omfattande videoövervakning och en konstant närvarande vaktstyrka. För att komma in måste vi skanna våra pass hos vakten, hämta passerkort och navigera genom flera låsta dörrar.

– Säkerhetskraven varierar från kund till kund. Vår affärsmodell liknar mer ett bankvalv där företag placerar värdefull utrustning som måste skyddas, samtidigt som det rör sig om affärskritisk data. Kunden bedömer allt från vaktkurens utsikt till risken för naturkatastrofer och flygrutter över anläggningen, säger John Wernvik.

Vi klär om till varselkläder, sätter på oss hjälm, handskar, fotriktiga skor och skyddsglasögon, passerar genom grinden och tar oss till utkanten av byggarbetsplatsen. Här träffar vi Björn Eriksson som är byggets platschef. Han har varit med från den absoluta starten, oktober 2017, och har således koll på bitarna.

– Det går i högt tempo här, vi har i genomsnitt cirka 300 byggarbetare som kommer hit varje dag, säger han.

Alldeles vid kanten av byggarbetsplatsen ser vi tjocka svarta rör bredvid stora jordvallar. Björn Eriksson förklarar att det är fjärrvärmerör som ska kopplas till ett nytt bostadsområde som planeras i närheten. Planen är att de över 700 nya bostäderna ska dra nytta av överskottsvärmen från datacentret.

Vi går in i en av byggnaderna, känd som ”D-huset”, vilket är en av de senaste serverhallarna som byggs på platsen. Träväggarna kommer från Stora Enso, limträet kommer från Setra, och takstommarna transporteras med tåg från Österrike, förklarar Björn Eriksson. De är så stora att de inte går att flytta utan användning av lyftkran.

– Stommarna är 5,5 cm för korta i varje ände, vilket väckte stark förvåning när vi insåg det. Vi ifrågasatte ritningen och undrade hur det hade kunnat ske. Det visade sig att stommarna var för långa för tågvagnarna och behövde kapas med 11 centimeter för att passa. Lyckligtvis påverkar det inte själva konstruktionen, säger Björn Eriksson.

D-huset består av 3 500 kubikmeter trä. Björn Eriksson berättar att det tar mellan 5 och 6 minuter att växa i kapp den volymen.

– Jag gillar verkligen trä. Att bygga med det här materialet är riktigt kul, och våra snickare verkar hålla med. Dessutom är det superlätt att jobba med. Byggnaden består av 2 048 delar, det är som att leka med jättestort lego. Och arbetsmiljön blir så mycket bättre när man slipper betongdamm, säger Björn Eriksson.

John Wernvik framhåller att många förknippar trä med brandrisk. Men han menar att en trästomme faktiskt har bättre brandegenskaper än en av stål. Och värme utgör en särskild utmaning inom datacenterbranschen. I hallarna får temperaturen aldrig överstiga 27 grader – en betydande utmaning med tanke på att varje serverrack genererar lika mycket värme som fem bastuaggregat.

– Så här inne har vi alltså motsvarande 900 bastuaggregat och en maxtemperatur på 27 grader. Då förstår du nog vikten av effektiva kylsystem. Men här finns också en stor möjlighet till återvinning. I stället för att bara släppa ut överskottsvärmen tar vi till vara på den, säger han.

Platschefen Björn Eriksson delar med sig av ett besök på en annan serverhall han gjorde för några veckor sedan. Den är placerad i Sverige och ägs av ett internationellt företag.

– Deras hallar är stora. När de kyls ned har de flera lager fläktar som bara blåser ut värmen. Jag tycker att det är jättemärkligt att det lokala energibolaget inte kräver att de ska ta vara på värmen, som vi gör här, säger han.

Pär Johansson är affärsutvecklingschef på Systemair, en global leverantör av produkter och system för ventilation. Han har lång erfarenhet inom datacenterbranschen och har observerat hur synen på hållbarhet har förändrats över tid.

– Datacenterindustrin är fortfarande väldigt ung, samtidigt är den extremt snabbväxande. Om man tittar tio år tillbaka så låg fokuset mest på elanvändning. Men moderna datorcenter är supereffektiva, och föråldrade sådana moderniseras eller rivs, säger Pär Johansson.

Vidare säger han att om man besöker en datacentermässa i dag är det typiskt att de flesta föredragen handlar om hållbarhet. Dessutom menar han att det är svårt att locka investerare om man inte fokuserar på hållbarhetsfrågor. Pär Johansson påpekar även att de tekniska möjligheterna för värmeåtervinning redan finns tillgängliga och han tror att den bristande storskaliga implementeringen främst beror på andra faktorer.

– Jag tror att det finns reservationer när det gäller att datacenteroperatörer ska konkurrera med statliga fjärrvärmeverk och vad man får ta betalt för det. Dessutom är platsen för datacentret väldigt viktig. De placeras ofta på ganska ödsliga platser där det inte finns någon eller något som kan ta emot värmen, förklarar han.

John Wernvik är ense med Pär Johanssons analys. Han understryker att även om idén om värmeåtervinning låter lovande, är det avgörande att det finns lämpliga mottagare för den återvunna värmen för att den ska kunna göra verklig nytta.

– Det krävs en mottagare som kan ta hand om de extrema mängder energi som vi genererar. För vår del är det avgörande att Falu Energi & Vattens pelletsaffär kan bära sig själv. De har ett stort behov av vår värme under det kalla halvåret, men under de varmare månaderna räcker det med att pelletsen torkar ute i luften. Det är därför vi ständigt försöker hitta nya tillämpningar för vår restvärme, säger John Wernvik.

Vi lämnar C-huset och tar oss bakom serverhallarna för att inspektera reservkraftsbyggnaderna. Det är inom området för reservkraft som John Wernvik förutser att den mest betydande innovationen.

Han förklarar att deras främsta utsläpp, förutom de från elanvändningen, härstammar från deras reservkraftaggregat. Även om dessa aldrig har behövts användas i verkliga situationer, specificerar kundkraven att varje maskin måste testas i en timme varje månad.

– Ur ett globalt perspektiv är strömavbrott ganska vanliga företeelser. Men i stället för att förlita oss på diesel, håller vi på att övergå till HVO. Vi strävar också efter att få våra kunder att förstå att Sverige har unika förutsättningar. Här i Falun har vi inte upplevt ett långvarigt strömavbrott på väldigt länge. Det kanske skulle vara möjligt att eliminera behovet av reservkraft och enbart använda batterier, men det är en ganska konservativ bransch och vi har fortfarande en lång väg att gå, säger han.

Innan vi stiger in i de aktiva serverhallarna, möter vi upp PJ Andersson, operativ chef på anläggningen. B-huset var en av de första hallarna som etablerades på platsen. Enligt PJ Andersson har det tjänat som en slags ”proof of concept”. Trots att många kunder inte uppskattar estetiken finns flera av trädetaljerna fortfarande kvar, berättar han.

Vid sidan av en korridor går vi in i ett rum fyllt med kylmaskiner och pumpar. På andra sidan korridoren finns en identisk kopia av rummet.

– Vi kan tappa hela rummets funktion utan att kunderna påverkas, då går vi över till det andra rummet i stället. Nu kör vi på båda så att vi kan sänka varvtalen och driva det hela mer energieffektivt, säger han.

Redundans är ett begrepp som han hela tiden återkommer till. Det ska gå att tappa ett system, eller till och med två, utan att det påverkar driften.

– Här har vi värmeväxlare som är tillverkade av Alfa Laval med grönt stål från SSAB. Tack vare vårt namn och vår verksamhet får vi många förfrågningar från våra leverantörer om att testa olika hållbara lösningar, vilket är mycket uppskattat, säger PJ Andersson.

Väl inne i de aktiva serverhallarna möts vi av det dånande fläktljudet. Rummet är kliniskt rent och övervakas av flera kameror. Här har den tyska AI-uppstickaren DeepL byggt Sveriges mest kraftfulla superdator för att ge bättre översättningar. Den ska bland annat användas för att skapa AI-språkmodeller som den som driver Chat GPT.

– Superdatorn, kallad Mercury, bygger på teknik från chipbolaget Nvidia. En DGX H100 server kostar närmare väldigt mycket. Och i det här rummet pratar vi om mycket värdefull utrustning, säger PJ Andersson.

DeepL är en av de få kunder som har givit Ecodatacenter tillstånd att visa oss deras serverhall. Vi får inte gå in i andra utrymmen. Faktum är att det finns hallar här som inte någon på Ecodatacenter får tillträde till, inte ens företagets operativa chef, PJ Andersson.

– Det handlar om de extremt höga garantikraven. Om vi är övertygade om att något är fel kan vi använda en nödöppningsfunktion, annars får vi inte gå in, säger han.