Inga produkter i varukorgen.
Samsö- en global helpdesk för lokala och fossilfria lösningar
FOSSILFRIHET Danska Samsö blev självförsörjande på förnybar energi redan 2007 och satsar på att nå fossilfrihet till 2030. Enligt projektkoordinatorn Michael Kristensen är deras främsta framgångsrecept att de fokuserat mer på lokalt engagemang än avancerade tekniska lösningar.
På Samsö finns gott om resurser i form av vind, sol och biomassa. Foto: Adobestock
Tolv år efter att danska Samsö blev världens första ö med 100 procent förnybar energi satsar de nu på att stoppa användningen av fossila bränslen helt fram till 2030. I projektet som döpts till Samsö 3.0 kommer öns transportsystem att behöva ställas om samtidigt som jordbruksmetoderna ändras så att gårdar lagrar mer kol än de släpper ut.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det finns även planer på en biogasanläggning som omvandlar organiskt avfall och biomassa till bränsle för öns transportsektor. I transportsektorn inkluderas den kommunala färjan som idag kör mellan Samsö och fastlandet med hjälp av flytande naturgas.
Samma år som Samsö blev självförsörjande på förnybar energi med hjälp av 21 land- och havsbaserade vindkraftverk, halmeldade värmekraftverk och solceller inrättades Samsö Energiakademi. Akademin välkomnar varje år cirka 4000 – 5000 besökare från hela världen som vill lära sig mer om öns olika projekt.
Samhällsprocess före teknik
Michael Kristensen är projektkoordinator för öns samtliga energiprojekt och han tror att deras främsta framgångskoncept är att de har en långsiktig plan och många samrådsmöten med lokalbefolkningen.
– Vi sätter samhällsprocessen före tekniken. Vi har nog lika mycket NIMBY (Not In My Backyard) här som på andra ställen. Ingen vill bo vid en biogasanläggning och alla kan inte vara eniga jämt. Men om människor får en chans att säga sin mening har de också en tendens att acceptera och ha större tilltro till den demokratiska processen, säger han.
Michael Kristensen berättar att det kommer allt från 5 till 100 personer på de lokala samråden men att lokalbefolkningens idéer hela tiden samlas in och arbetas in i den gemensamma planen.
-Bara hur man ställer stolarna på ett samråd säger en del om ens avsikter. Om det är en expert som kommer med powerpoints och berättar för befolkningen hur de bör göra, eller om det handlar om en mer dialogbaserad stämma där man exempelvis sitter i en ring och låter alla komma till tals, säger han.
Urbaniseringen största utmaningen
Förutom juridiska och tekniska detaljer ser Michael Kristensen urbaniseringen och avfolkningen utanför städerna som den största utmaningen med att ställa om till fossilfrihet på en ö som annars resursmässigt har goda förutsättningar med vind, sol och biomassa.
-Vi bor mitt i ett projekt för lokal ekonomi där vi försöker generera nya spännande jobb samtidigt som vi håller liv i skolor och byar, säger han.
Samsös nuvarande befolkning på 3670 personer minskar med ungefär en procent om året. Något som de försöker avhjälpa genom att skapa nya gröna jobb och försörjningsmöjligheter. Enbart Energicentret har gett tio arbetstillfällen, befolkningen har erbjudits att bli delägare i vindkraftverk och kraftvärmeverk och ekonomiska överskott går tillbaka till investeringar i lokalsamhället.
– Vi gör tvärtom här, när resten av världen centraliserar så decentraliserar vi och satsar på att få till en lokal ekonomi, säger Michael Kristensen.
