Från början var förslaget att de 15 procent mest energieffektiva fastigheterna i ett ”lokalt bestånd”, till exempel ett land, skulle räknas som en grön investering, enligt EU:s kommande taxonomi. Detta väckte visserligen frågor kring hur informationen skulle tas fram, men det justerade förslag som nu ligger på bordet har istället resulterat i en storm av kritik. Enligt det ska endast energiklass A i energideklarationen gälla som hållbar investering.
– Med det här kravet blir det kanske en till två procent av alla fastigheter som kvalar in. Eftersom formuleringen innan var 15 procent blir det stor skillnad, säger Fredrik Ljungdahl, på fastighetsbolaget Wihlborgs.
Kort om tid för kommentarer till taxonomin
Han är upprörd över förändringen.
– Den kom plötsligt, och ingen förstår riktigt hur det gick till. Nu är det öppet för kommentarer till 18 december, sedan stängs det fönstret, säger han.
Tillsammans med branschorganisationen Fastighetsägarna och Svenska Bankföreningen har Wihlborgs undertecknat en skrivelse till regeringen, där man ber den att protestera mot förändringarna.
– Investerarna ser också att detta är ett bekymmer. Det blir ju väldigt lite kapital till vad vi tycker är miljömässigt bra svenska fastigheter. Många är rädda för att vi inte blir så attraktiva som investeringsobjekt längre, säger han.
Olika nationella regler ger olika resultat
Han jämför Sverige med Nederländerna, som har generösare regler för vad som räknas som energiklass A. Där omfattas ungefär 15 procent av taxonomin, precis som tidigare. Men för Sveriges del är reglerna för energiklass A mycket svåra att uppnå, och skillnaden blir därför stor.
– Problemet är att man hänger upp alltihop på energiklassningen. Den är visserligen är ett EU-fenomen, men implementeringen ser olika ut i alla EU-länder, säger Fredrik Ljungdahl.
”Driver kraftigt mot nybyggnad”
Wihlborgs har drygt 300 fastigheter och bland dem finns en handfull som uppnår energiklass A. Det handlar om moderna, nybyggda fastigheter.
– Det här driver kraftigt mot nybyggnad. Rent miljömässigt är det inte bäst, tycker vi. Men det är väldigt svårt att energieffektivisera en gammal fastighet så att den blir A-klassad. Det här ska hjälpa investerare att avgöra vad som är hållbart. Och då säger man att en äldre fastighet inte är hållbar, men däremot att bygga nytt, säger Fredrik Ljungdahl.
Finansieringen kan påverkas
Frågan är ju vad det har för betydelse, och vilket genomslag det får bland investerarna.
– Vi vet inte om alla investerare kommer att jaga A-klassade fastigheter. Men det är klart att hela syftet med taxonomin är att styra kapital till ”hållbara investeringar”, så det är ju detta EU vill.
Hur stora förhoppningar har ni på att det här förslaget blir justerat?
– Inte så jättehöga om man ska vara ärlig. Men vi kunde ju inte bara sitta still i båten. Vi får göra vad vi kan, säger Fredrik Ljungdahl och tillägger:
– Att fästa så mycket uppmärksamhet vid energiklassningen är märkligt, när det egentligen är en klimatfråga. Att jobba med energieffektivisering kan ju leda till klimatförbättring, men det beror ju på vilken el och värme du använder, och i Sverige har vi redan en relativt ren energimix.