Andas! Ren luft är en mänsklig rättighet, slog FN:s generalförsamling fast 2022. Men liksom andra rättigheter så är det en bit kvar innan det kan anses gälla för all mänsklig livsmiljö. På senare år har tankar och forskning om vegetationens egen förmåga att rena och hela vår livsmiljö fått växande uppmärksamhet. Forskning om luftrening med träd bedrivs nu över hela världen. Det sker huvudsakligen i städer där luftföroreningarna är störst men även i Skandinavien där vi i internationell jämförelse lyckligtvis har en ganska bra luftkvalitet. Bland de regioner och institutioner som aktivt forskar inom detta område kan nämnas Nordamerika, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Kina, Indien, Australien och Brasilien.
Inom EU bedrivs nu ett arbete för att skärpa lagstiftningen kring luftkvalitet. Från 2030 kommer nya gränsvärden finnas samt att luftkvalitetsmätningar ska utföras koordinerat för alla medlemsländer. Den enskilde medborgaren kommer också kunna ansöka om domstolsprövning och rätt till ersättning om luftkvalitén i livsmiljön är hälsovådlig. Europeiska miljöbyrån skriver att vi nu har 300 000 fall av för tidig död årligen orsakat av dålig luftkvalitet. Särskilt barn är utsatta då dålig luft hämmar både utvecklingen och på sikt förkortar livet. Här kommer träd och vegetation in som en av flera åtgärder att komma åt problematiken.
Träd har använts i stadsplaneringen i flera tusen år men deras roll inom stadsbyggandet har delvis förändrats över tid. I Mesopotamien och Egypten planterades träd längs vägar för att skänka skugga och ge behagligare miljöer. Även under antiken i Grekland och romarriket användes träd del för skugga men också av estetiska och symboliska skäl. Industrialismen och dess starka urbanisering drev fram behovet av träd och större parker. Dagens stadsplanering betonar behovet av hållbarhet, klimatresiliens och ekosystemtjänster. Träd och vegetation används i ökande grad för att hantera dagvatten- och skyfallsproblematik liksom stigande temperaturer och luftkvalitet.
Träd har via sina barr, blad eller grenar förmågan att absorbera exempelvis partiklar, kväveföreningar och svaveldioxider. Det ger renare luft som i förlängningen reducerar förekomsten av andningssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och lungcancer. Forskning visar att man uppnår den bästa effekten för luftrening genom att kombinera olika arter och i olika storlekar när man komponerar vegetala luftfilter. Det är på barrens, lövens eller grenens finhåriga eller skrovliga yta som partiklar och kemikalier kan fästa så ju större yta en vegetationsmassa har desto bättre, så kallad leaf eller branch area index.
Men det finns även en täthetsgräns att tänka på. Om planteringen eller trädplaceringen med en sammanlänkad krontäckning blir för tät minskar istället den renande effekten. Då fungerar vegetationen som barriär eller lock som luften inte filtreras igenom utan tar vägen över eller under. På så vis kan så kallad urban canyons skapas där förorenad luft blir kvar i gaturummet, nära marken, instängd mellan byggnader och under trädens krontak. Dessa tankar är ganska nya och har ännu inte fått fäste i stadsbyggnaden på bred front. Vi ser dock stora möjligheter att ytterligare öka medvetenheten vid användning av artblandade träd och buskar som ju förutom att vara luftrenare har en mängd andra goda egenskaper.
Krontäckning i våra städer är ett sätt att mäta andelen vegetation i en stad. Man talar nu om urbana skogar som en framtida modell för att värdera de positiva effekter vi kan se på mänskligt välbefinnande och miljön i stort.
Här följer de viktigaste fördelarna:
Luftkvalitet och koldioxidbindning – träd absorberar koldioxid och producerar syre. Partiklar och andra luftburna föroreningar renas. Stadens koldioxidavtryck sänks.
Temperaturreglering – träd ger skugga och sänker temperaturen i våra städer. Det ber bättre hälsoeffekter och sänker energibehovet för luftkonditionering.
Regnvattenhantering – Trädkrontäckning bromsar regnmängder och rotsystemet bidrar till infiltration och upptagning av vatten.
Biologisk mångfald – urbana skogar ger livsmiljöer för djur, fåglar, insekter och andra växter vilket skapar biodiversitet och uthålliga ekosystem.
Psykisk hälsa och välbefinnande – ett flertal studier visar att närhet till grönområden och träd ger positiva effekter på mående och psykisk hälsa samt sänker stressnivåer. Urbana skogar ger också möjlighet för fysisk aktivitet.
Estetiska och sociala effekter – träd och vegetation bidrar till skönheten i stadslandskapet och skapar attraktiva platser för möten och umgänge.
Ekonomiska effekter – Träd och vackra grönområden ökar attraktionskraften och därmed fastighetsvärden vilket kan ge positiva effekter på privat ekonomi, privata investerare och kommuner.
I vår omvärld kan städer som Singapore och Oslo uppvisa höga krontäckningsnivåer på närmare 30 procent av stadens yta. I andra änden hittar man Kairo som med tät befolkning och torrt klimat endast når 2-4 procent krontäckning. I Skandinavien ligger förutom Oslo även Stockholm och Helsingfors ganska bra till medan Köpenhamn och Malmö har lägre andel krontäckning. Det beror för de två senare städernas del på att stora ytor upptas av industriell aktivitet samt på tidigare stadsbyggnad med tät urbanisering. Köpenhamn har också i skandinavisk jämförelse något sämre luftkvalitet.
Trots den stora kunskap som nu finns om urbana skogars alla effekter så är andelen grönyta sjunkande i många städer, inte minst i de nämnda huvudstäderna. Det är alltså dags för en ny offensiv för grön urbanism som förstås innefattar nya stadsdelar men även att tillskapa parker och gröna stråk i befintliga verksamhets-, handels- och blandade stadsdelar.
Tyvärr är det inte i vårt närområde de mest intressanta initiativen tas just nu. Men bra exempel finns. I tyska Hamburg lanseras en plan, Green network, som syftar till att sammanbinda parker och grönområden så att fotgängare och cyklister ska kunna nå alla platser i staden utan att lämna den gröna infrastrukturen. Den målsättningen är högt satt och ställer höga
krav på samarbete mellan samhällsplaneringens olika delar och fastighetsaktörer. Det är precis så vi måste gå till väga. Ett annat exempel är Barcelona som satsar hårt på grön urbanism med sin ”Green infrastructure and biodiversity plan”. Satsningen ska mynna ut i flera nya parker, trädplantering längs befintliga gator och gröna tak. Resultatet blir bättre miljö och högre livskvalitet för stadens invånare.
Det är dags för en grön offensiv för att skapa mer hållbara och hälsosamma städer, både genom nya stadsdelar och genom att lägga till gröna inslag i befintliga stadsområden. Hindren för att göra detta effektivt är många. Det behövs tydligare mål för det grönas planering på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Våra politiker arbetar ofta i sina mandatperioder som tidshorisonter. Många kommuner och regioner har alltför täta barriärer inom sina organisationer för att kunna kunna driva övergripande frågor som kraftfullare satsningar på träd. Ofta bromsas bra initiativ upp av enstaka intressen som ytkrävande trafikanläggningar, ineffektiv förläggning av ledningspaket i mark, uppfattningar om att trädkronorna skymmer sikten för skyltning, belysning eller utsikt i allmänhet, att nedfallande löv och frukt är skötselkrävande.
Om det däremot finns ett tydligt och långsiktigt mål kan vi övervinna alla dessa hinder genom kreativt samarbete mellan planeringsprocessens olika parter. Eftersom våra politiker tyvärr ofta arbetar med sin mandatperiod som tidshorisont blir det för kortsiktigt för att bygga hållbara miljöer. Det behövs längre perspektiv för att skapa grön urbanism. Grönare städer, renare luft, andas!
Per Axelsson, landskapsarkitekt LAR/MSA.