13 exempel: Så kan stadsbiotoper främja biologisk mångfald

– Utgångspunkten för stadsbiotoper är att med enklare lösningar främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden. Vi har haft ordspråket ”många bäckar små” med oss i arbetet och vår förhoppning är att stadsbiotoper ska bli många och därigenom stärka stadens grönsamband genom fler, variationsrika och mer finmaskiga spridningsvägar, säger Olof Olterman, landskapsarkitekt på Urbio, till Hållbart Samhällsbyggande.

Rapporten Stadsbiotoper: Gestaltad biologisk mångfald i staden presenterar 13 exempel på olika stadsbiotoper. Ett av dessa är sand-refugen, som använder de vanliga refugerna vid vägar och parkeringsplatser. Genom att täcka minst 50 procent av ytan med sand kan insekter som sälgsandbin och andra sandlevande pollinatörer använda området för bogångar. Sandgroparna samlar även regnvatten, vilket ger insekterna tillfälliga vattenkällor.

Ett annat exempel är ris-staket, där högar av ris och löv skapar livsmiljöer för djur som igelkottar, små däggdjur och insekter. I stadsmiljö städas ofta dött växtmaterial bort, vilket leder till brist på skydd och boplatser. Genom att ersätta traditionella staket, som metallstaket, med ris-staket kan man i stället skapa värdefulla boplatser och födokällor för dessa arter.

Ett tredje exempel på en stadsbiotop är rattrabatter, planteringar som fokuserar på växter med ljusa, vita blommor som syns tydligt i mörker. Många av växterna har också en stark doft och fungerar som värdväxter för nattfjärilen ligustersvärmaren, en av våra största svärmare. Nattfjärilar är bland våra viktigaste pollinatörer, men deras antal minskar snabbt. Rattrabatter hjälper till att skapa livsmiljöer som gynnar dessa viktiga insekter.

Vilka utmaningar finns för att implementera stadsbiotoper i tätbefolkade områden?

– De största utmaningarna är kunskap, engagemang och mod. Det är viktigt att veta varför vi bör anlägga fler stadsbiotoper och väcka ett engagemang och drivkraft i att skapa bättre förutsättningar för djur och växter i våra städer. Det kan även krävas mod för att våga ”tänka nytt” och prova nya lösningar, säger Olof Olterman och fortsätter:

– Mer praktiska utmaningar kan vara hur stadsbiotoperna sen ska skötas och hur man kan förhindra slitage. Vad som kan uppfattas som ovårdat i den enes ögon kan vara en boplats för en organism. Därav är det viktigt att informera om stadsbiotopen för både drift och medborgare för att ingiva förståelse och förhoppningsvis även väcka ett intresse.

Vidare säger Olof Olterman att Kommuner och byggaktörer har en nyckelroll i att skapa stadsbiotoper. Kommuner bör ställa högre krav på hållbart byggande, och byggaktörer behöver omvandla policyer om biologisk mångfald till konkreta åtgärder. Landskapsarkitekter också måste ha kunskap om hur stadsbiotoper utformas och förvaltas effektivt.

– Sammanfattningsvis handlar det om att sprida inspiration och information om varför och hur vi med enkla medel samt konkreta exempel kan bidra till att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster i våra städer, avslutar han.

Här är 10 andra exempel på stadsbiotoper från Urbios rapport:

• Bär-voljär: Täta planteringar med bärbuskar och fröbildande örter i stadsområden för att skapa livsmiljöer för småfåglar, särskilt gråsparvar.

• Fågel-rondell: Rondeller med träd, buskar och fröbildande växter som ger boplatser och föda för fåglar som talgoxar.

• Koloni-kaj: Kajkanter med våtmarksvegetation och strukturer för vattenlevande arter som blåmusslor och andra marina organismer.

• Kryptogam-tak: Gröna tak designade med mossor, lavar och andra kryptogamer som bidrar till biologisk mångfald och upplevelsevärden.

• Mulm-möbel: Sittmöbler fyllda med mulm, ett substrat av död ved och organiskt material, för att stödja insekter som gräsgröna guldbaggar.

• Myller-mur: Gabionmurar med natursten för att skapa hålrum och skrymslen som fungerar som boplatser för nyckelpigor och andra arter.

• Nektar-slänt: Sluttande ytor med blommande växter för att attrahera och stödja pollinerande insekter som bin och fjärilar.

• Planterad parkering: Parkeringsytor med integrerade grönytor som träd och buskar för att kombinera funktionalitet och biologisk mångfald.

• Tornseglar-takfot: Specialdesignade takfötter som ger boplatser för fåglar som tornseglare.

• Ört-räls: Vegetation längs järnvägar för att skapa spridningskorridorer för växter och djur.

Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet.