Träkapplöpningen: Här är svenska aktörerna som tar täten

– Till och med japansk media har hört av sig och visat intresse. Det är häftigt och säger mycket om hur stort intresset för träbyggnation är just nu, säger Håkan Hyllengren, affärsområdeschef över Sickla på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som står bakom trästadsprojektet, eller Stockholm Wood City som det också kallas.

Han befinner sig på Atrium Ljungbergs huvudkontor, som ligger i samma område som trästaden. I mitten av kontoret har en miniatyr av staden monterats upp. Håkan Hyllengren sveper med handen över prototypen och berättar om hur det hela började.

– För drygt två år sedan tog vi beslutet om att bli klimatneutrala till 2030, och nå halverad klimatpåverkan vid nybyggnation till 2025. Det blev startskottet. Eftersom trä innebär en jättestor koldioxidreduktion jämfört med betong och stål, så var det ett självklart val. Fastighetsbranschen står för en stor del av dagens koldioxidutsläpp. Det vill vi ändra på.

Han pekar på de små husen och fortsätter att berätta om planerna framåt. Staden, som det danska arkitektkontoret Henning Larsen och svenska White Arkitekter ritat, omfattar en yta på 250 000 kvadratmeter. Det ska rymma omkring 2 000 bostäder och 7 000 arbetsplatser – allt uppfört med trästomme.

Om allt går som det ska kommer det första spadtaget tas i år. Staden kommer dessutom att ligga i nära anslutning till Stockholms nya tunnelbana som ska dras ut till Nacka.

Hur vet ni att det är världens största trästad?

– När vi kollade runt kunde vi snabbt konstatera att det inte finns några projekt som ens är i närheten så stora som det här. Så vi hoppas att trästaden kan göra oss till ett showcase för hållbart byggande både nationellt och internationellt, säger han.

Bredvid honom står Anders Börjesson, näringslivsdirektör på Nacka kommun. Han berättar att kommunen i samband med den nya tunnelbanan tagit på sig att bygga fler bostäder och arbetsplatser, vilket de vill göra i kontexten att bygga en helt ny stad. Men att de, likt Atrium Ljungberg, antagit tuffare klimatmål och därmed insett att de behöver hitta nya sätt att bygga.

När Atrium Ljungberg presenterade sitt projekt säger han att kommunen därför välkomnade det med öppna armar.

– Vi har målet om att nå klimatneutralitet till 2045. Därför började vi för flera år sedan diskutera att bygga mer i trä då det innebär en mindre klimatbelastning. Men det finns också andra fördelar, som att det binder koldioxid, samt bidrar till bättre luftkvalitet. Så idén om trästaden kom helt rätt i tiden, säger Anders Börjesson.

Vidare säger han att den nya trästaden dessutom innebär en stor möjlighet för Nacka kommun att visa att de ligger i framkant inom hållbarhetsområdet.

– Det är en jättebra marknadsföring för kommunen som helhet. Vi ser redan ett stort intresse från såväl boende som företag. Samtidigt sätter det en hög ribba, för andra men också för oss själva inför kommande projekt. Jag menar, nu kan vi ju inte göra sämre ifrån oss utan behöver fortsätta toppa oss själva, säger Anders Börjesson.

Nacka kommun och Atrium Ljungberg är långt ifrån ensamma om att satsa på trä. Från norr till söder pågår en kapplöpning mellan svenska aktörer om att bygga högst, störst och vackrast.

I Uppsala finns Sveriges största kontorshus i trä, Magasinet X. Samtidigt är Malmö på gång med landets högsta kontorshus i trä, Fyrtornet, eller om det blir ett projekt i Umeå som tar hem den titeln. I Skellefteå finns sedan drygt två år tillbaka Sara Kulturhus, som med sina 80 meter upp från marken beskrivs som ”ett av världens högsta trähus”.

I slutet av förra året presenterades även planerna för det som helt klart ser ut att bli världens största trähus. Det är det 140 meter och 40 våning höga kontorshuset Stockholm Wood Tower, som ska resas i Kista i Järvaområdet i Stockholms kommun. Byggstart planeras till 2026 och det nya huset ska rymma omkring 2 000 arbetsplatser.

Anders Östberg (S), ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad, säger att valet av trä handlar om att ligga i framkant inom hållbarhetsområdet.

– Stockholm ska ligga i framkant när det kommer till klimatomställningen och för att minska vår klimatpåverkan måste även byggandet ställa om och andra material användas i större utsträckning. Att bygga med trästomme är en enkel åtgärd för att minska klimatbelastningen, samtidigt som det främjar innovation och teknikutveckling. Samtidigt är Järvaområdet i behov av fler arbetsplatser, så det här är jättepositivt.

Vad betyder bygget för kommunen?

– Det är ett bevis på att Järva attraherar investeringar som skapar framtidstro, helt i linje med stadens satsningar och målet om fler arbetsplatser i ytterstaden. Men det är inte det enda trähusprojektet i Stockholm. Just nu pågår runt 40 trähusprojekt i olika skeden och det byggs också bostäder i trä, vilket totalt handlar om drygt 3 500 bostäder. Vår ambition är att öka träbyggandet ännu mer.

Susanne Rudenstam är kanslichef på Sveriges Träbyggnadskansli, som verkar för ökat träbyggande och tillväxt av den industriella träbyggsektorn i Sverige. Hon säger att de enorma träprojekten som sprider sig över landet är ett tecken på att utvecklingen inom träbyggandet är inne i ett paradigmskifte. Det tuffa världsläget, med krig och inflation som har slagit hårt mot byggbranschen beskriver hon som ett ”hack i kurvan” och säger att hon ser positivt på utvecklingen sett utifrån ett långsiktigt perspektiv.

– Nu handlar det om att bryta sig in på massmarknaden. Att skala upp, säger hon.

För att förstå utvecklingen inom svensk träbyggnation behöver vi backa bandet. Susanne Rudenstam berättar att utvecklingen sträcker sig flera århundranden tillbaka med den äldst bevarande träbyggnaden från 1200-talet. Den tidiga utvecklingen har bidragit till att trähus fortfarande i dag starkt förknippas med Sveriges kulturarv. Men på grund av brandrisken infördes år 1874 ett förbud mot trästommar i flervåningshus. Det fanns kvar fram till 1995 då Sverige blev medlemmar i EU och förbudet slopades.

– Historiskt har brandfrågan varit den svåraste utmaningen med trähus. Men det är inte längre ett problem då teknikutvecklingen gått snabbt framåt. Det enda problemet är missuppfattningen om att trä brinner enklare. Det stämmer helt enkelt inte, säger Susanne Rudenstam.

Efter att förbudet mot trästommar slopades började träbyggandet stadigt att öka, och det som kallas modernt träbyggande började växa fram.

När Sverige 2004 fick en nationell träbyggnadsstrategi fick träbyggandet ytterligare en skjuts framåt. Fokus låg då främst på att öka konkurrenskraften, samt att man såg en möjlighet att ta vara på den svenska skogsråvaran. Men för några år sedan skiftade fokuset till att endast handla om en sak – klimatet.

– Medveten kring klimatet och miljön, och insikten om att vi behöver bygga på andra sätt än de traditionella, har ökat väldigt snabbt. Nu är det klimatet som driver utvecklingen, säger Susanne Rudenstam.

Parallellt med att träbyggandet ökat under lång tid, berättar Susanne Rudenstam att involverade aktörer – i allt från beställare, arkitekter och konstruktörer till industri, kommuner och företag – blivit allt bättre på att navigera inom området. Samtidigt har det succesivt skett en regulatorisk och teknisk utveckling som främjar träbyggande.

– Det har banat vägen till att vi nu är redo att bygga i större skala. Men det har inte bara varit att trycka på en knapp. Utan det är en succesiv utveckling vi sett sedan förbudet mot trästommar togs bort, säger hon.

I dag har omkring 20 procent av alla färdigställda flerbostadshus en stomme i trä, enligt branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen. För 10 år sedan var motsvarande siffra 10 procent. Susanne Rudensam säger att Träbyggnadskansliet har målet om att 50 procent av alla nybyggnationer ska vara uppförda med trästomme till 2027.

– Tidigare hade vi 50 procent till 2025, men det ser vi ut att misslyckas med till följd av nedgången som varit. Men 2027 kan vi klara. Vi har kapaciteten och kunskapen. Det viktiga är att efterfrågan hänger med så att industrin kan leverera säger, hon.

Vad är mest utmanande för att klara målet?

– Dels handlar det om kunskap och vana. Många chefer inom byggindustrin har inte lärt sig att jobba med träbyggssystem. Dels handlar det om hur industrin är uppbyggd. Byggbranschen i Sverige är nästan en oligopolmarknad. Vi har några stora aktörer som äger sina produktionslinjer hela vägen. Att de ska byta till något annat än där de har sina investeringar, det vill säga inom betong, är en ganska stor sak, säger hon.

Politiken har också en viktig roll att öka andelen trä i byggnader, menar Susanne Rudensam. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som presenterades precis innan årsskiftet, finns förslag på ökad satsning på träbyggnad. Susanne Rudensam menar dock att det inte är där skon klämmer.

– Jag säger inte att det är fel, men det är inte politikens roll att peka på material. Deras roll är att se till att vi har rätt förutsättningar och rätt driv i klimatfrågan, säger hon.

Vidare lyfter hon den lagstiftningsprocess som just nu pågår där Boverket, på uppdrag av regeringen, håller på att ta fram nya gränsvärden för nya byggnaders klimatprestanda. Syftet är att fler ska välja att bygga med så låga klimatutsläpp som möjligt. Susanne Rudenstam hoppas att kraven går långt.

– Vi vill se jättetuffa krav som utmanar industrin, säger hon.

En mer känslig fråga när det kommer till att bygga i trä handlar om var själva råvaran kommer ifrån – skogen.

Det är ett område som under de senaste åren splittrat såväl politiker som forskare. Vissa menar att dagens skogsbruk i det stora hela fungerar bra, medan andra menar att skogen behöver bevaras för klimatet och den biologiska mångfaldens skull. Susanne Rudenstam säger att hon är förvånad över att frågan blivit så polariserad.

– Det är konstigt eftersom vi är ett land som är väldigt vana vid att bruka vår skog. Med det sagt så utvecklas skogsbruket ständigt, och blir hela tiden bättre. Utifrån mitt perspektiv är det viktigaste vi kan göra att ersätta fossila material med biobaserade. Att vi kan odla vårt byggmaterial är rätt fantastiskt, säger hon.

I sammanhanget lyfter hon att det inom byggbranschen samtidigt finns en stark utveckling inom cirkulär ekonomi, vilket i förlängningen kan minska trycket på skogen.

– Den cirkulära utvecklingen går framåt, även om jag kan tycka att byggbranschen varit sena och rätt dåliga på det. Där borde vi lära oss från gamla tider då man var mer noggrann med resurser. Plockade man ner en lada, så sparade man trät och använde det till att bygga en annan lada. Sedan har vi varit inne i en tid med mycket slit och släng, men nu börjar vi komma tillbaka till att återanvända resurser, säger hon.

Håkan Hyllengren på Atrium Ljungberg och Anders Börjesson på Nacka kommun har lämnat kontoret i Sickla och går mot en förskola som ska vara en del av den kommande trästaden. Under promenaden berättar Håkan Hyllengren att idén med Stockholm Wood City inte bara bygger på valet av trä utan även andra hållbarhetsaspekter, som exempelvis återbruk.

För att förstå kontexten förklarar han att området för den kommande trästaden tidigare var ett industriområde, där företag Atlas Copco huserade med sin tillverkning av maskiner och verktyg. 1997 köpte Atrium Ljungberg upp marken då tillverkningen flyttat från området. Idén var att bygga en stad med kontor, handel, kultur och skolor.

– Det gjorde vi med inställningen att återanvända de gamla industrilokalerna, och göra om dem till något nytt och med andra ändamål. Så i 25 år har vi arbetat med att konvertera gamla industrilokaler.

Förskolan som vi nu är framme vid var tidigare en panncentral och ett exempel på det arbetet. Ett annat exempel är det kulturcentrum som ligger ett stenkast bort och som tidigare var en gammal dieselverkstad.

– Det bästa för klimatet är den byggnad du inte behöver bygga, säger Håkan Hyllengren.

Men det som ska byggas, varifrån hämtar ni det materialet?

– Målet är att allt material ska komma från Sverige. Lokalt material minskar transporterna vilket reducerar utsläppen i byggskedet. I Sverige finns flera stora leverantörer av trä som vi kommer samarbeta med.

Anders Börjesson tar vid och berättar om andra aspekter inom hållbarhetsområdet som är centrala i utformningen av Stockholm Wood City.

– Vi ska även att producera egen hållbar energi med solceller och skapa en ambitiös mobilitet som inte bygger på bilåkande, utan på kollektivtrafik och cykelåkande. Vi tänker också mycket på social hållbarhet. Nackaborna säger, när de tillfrågas, att grönska och trygghet är viktigast för dem. Det tar vi med oss genom att plantera mycket träd och skapa miljöer där det alltid rör sig människor, säger han.

Men valet av trä som material är ändå det mest centrala med staden, och dessutom det som fått Sickla att hamna i världsledande nyhetsmedier. Varken Håkan Hyllengren eller Anders Börjesson kan komma på några direkta nackdelar med att bygga i trä. Inte ens när det kommer till kostnadskalkylen verkar det finnas några större nackdelar.

– Jämfört med ett betongbeslag så är en trästomme ungefär 20 procent dyrare. Men väver vi in alla fördelar med att bygga i trä så bedömer vi att totala projektkostnaden i projektet är neutral om vi jämför med mer hållbara betong och stålalternativ. Byggprocesserna är snabbare och det behövs inte lika många transporter då trä är enklare att frakta. Men det viktiga är att det är ett mycket lägre klimatryck. Utöver det blir det en tystare arbetsplats och är estetis